Besiktnings-ångest

Sitter och pustar ut. Bilen gick igenom bilbesiktningen utan anmärkning.
Vilket i och för sig är helt logiskt. Den är hyggligt ny och därmed också hyggligt modern och jag har inga problem med den (peppar, peppar!!!). Alltså borde jag inte frukta besiktningen.
Men det gör jag - alltid!
Med råge...

Jag blir så där oförklarligt stressad när det är dags att bege sig till besiktningen. Kinderna blossar och jag lyckas inte ens klara av den barnsligt enkla pekskärmen vid stationen där man anmäler sin ankomst genom att trycka in sitt registreringsnummer och sedan på "OK". Sedan måste jag förödmjukad vända mig till någon av karlarna i kön bakom och be om hjälp som en dum jäkla blondin. Jag hatar det. Okej, nu visade det sig att pekskärmen inte funkade när jag tryckte med mina handskbeklädda händer utan jag var tvungen att vara "barfingrad". Hrm... Fick mig genast att koka ihop en konspirationsteori om att de smygtar mina fingeravtryck för vårt framtida övervakningssamhälle. Ja, alltså när vi blir ännu mer övervakade än vad vi är idag. För den dagen kommer, jag lovar! Man har väl sett Trueman story...

Jaha, och när jag väl registrerat mig och satt mig i bilen så får jag högt blodtryck igen - livrädd för att jag ska bli inparkerad och inte komma fram när mitt registreringsnummer visas på stora tavlan. I dag, när jag hade en bil framför mig och en på vardera sida så förstod jag att jag var tvungen att göra något och backade snabbt bak för att knycka en förstaplats som precis blev tom. Och hela tiden denna hjärtklappning... Det är som... Jag vet inte... Men kanske ungefär som när jag hade köpt med mig en flaska alkohol hem från cypernresan och skulle gå genom tullen trots att jag inte hade åldern inne. Typ så känns det att åka till bilbesiktningen. Jag bara väntar på att de ska spänna ögonen i mig, släpa med mig till något mörkt oljigt rum och sen börja snacka massa tekniska termer där körförbud är det enda ord jag förstår.

Så nu förstår ni varför jag pustar ut. Så himla skönt att min röda pärla blev godkänd!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback