Morgondrömmar
Det är inte klokt. Jag vet. Men i morse gick jag upp klockan sex. Okej, det är helt normalt för en 8-5-jobbare. Men jag som kom hem från workandet en timme innan midnatt (vilket inte betyder att jag la mig då) och som inte ska vara tillbaka vid skrivbordet förrän vid 11-snåret BÖR inte gå upp klockan sex.
Men det gjorde jag. Mest för att hinna säga hej till maken innan han drog (igen), så det var väl egentligen mer: hej och hejdå. Men också för att jag behöver beta av bunten med räkningar som jag nu staplat ihop i en prydlig hög. Och då kan man förstås undra om det är det jag gör, betalar räkningar alltså.
Nix pix. Gör det mesta utom just det jag behöver göra mest. Det vill säga: surfar runt på bloggar (och fnissar förtjust över inläggen i hos min nya storfavorit i ämnet), skummar kvällsisarnas rubbar (drevet går om någon missat det), spanar efter hus med kakelugn (nä, vi ska inte flytta men jag vill VERKLIGEN ha ett hem med en kakelugn). Men allra mest gluttar jag nog ändå på solresor.
Apollo har just nu en förförisk reklambanner som rullar med mig i scrolltakt och oavsett var jag finner den så kan jag inte låta bli att klicka mig in till en solig och varm drömvärld i Thailand... Och nä, vi ska inte dit. Men det är så nedrans skönt att få fly till paradiset en stund och slippa fundera på om det i dag är dagen då jag ska ta mig i kragen och se till att få på vinterdäcken, eller om prognosen pekar på mildare väder så jag kan tvätta bilen en sista gång innan vinterkylan tar sitt grepp och om jag ska ta nya vinterparkasen till jobbet eller den gamla slitna och missfärgade dunjackan.
Och någonstans där, på den vita stranden med svajande palmer och svalkande dopp glömmer jag helt bort att jag gick upp klockan sex i morse - för att betala räkningar.
Men det gjorde jag. Mest för att hinna säga hej till maken innan han drog (igen), så det var väl egentligen mer: hej och hejdå. Men också för att jag behöver beta av bunten med räkningar som jag nu staplat ihop i en prydlig hög. Och då kan man förstås undra om det är det jag gör, betalar räkningar alltså.
Nix pix. Gör det mesta utom just det jag behöver göra mest. Det vill säga: surfar runt på bloggar (och fnissar förtjust över inläggen i hos min nya storfavorit i ämnet), skummar kvällsisarnas rubbar (drevet går om någon missat det), spanar efter hus med kakelugn (nä, vi ska inte flytta men jag vill VERKLIGEN ha ett hem med en kakelugn). Men allra mest gluttar jag nog ändå på solresor.
Apollo har just nu en förförisk reklambanner som rullar med mig i scrolltakt och oavsett var jag finner den så kan jag inte låta bli att klicka mig in till en solig och varm drömvärld i Thailand... Och nä, vi ska inte dit. Men det är så nedrans skönt att få fly till paradiset en stund och slippa fundera på om det i dag är dagen då jag ska ta mig i kragen och se till att få på vinterdäcken, eller om prognosen pekar på mildare väder så jag kan tvätta bilen en sista gång innan vinterkylan tar sitt grepp och om jag ska ta nya vinterparkasen till jobbet eller den gamla slitna och missfärgade dunjackan.
Och någonstans där, på den vita stranden med svajande palmer och svalkande dopp glömmer jag helt bort att jag gick upp klockan sex i morse - för att betala räkningar.
Kommentarer
Trackback