En blick in i framtiden
Dottern har skaffat en sanslöst sjuk app till sin iphone. Man tar en bild på sig själv och sedan kör man bilden i ett program och så får man se hur man kommer se ut om typ 100 år. Eller nåja. Väsentligt mycket äldre i alla fall.
När hon visade upp den på släktmiddagen var succén ett faktum. Alla ville prova. Både vuxna och barn. Alla utom jag. Jag tvärvägrade. Jag vill INTE se mig själv med grova rynkor, åldersfläckar och långa hårstrån på hakan. Jag kommer få se den bilden en dag ändå och klarar mig finfint fram till dess.
Men de andra, som har lite mer humor än mig, skrattade så de tjöt när framtidsbilderna dök upp i dotterns telefon.
Självklart var det liksom en schablongrej. Alla bilder fick ju typ samma föråldring med rynkor och fläckar på samma ställen. Men det som fick oss alla att haja till var när dottern inledningsvis visade upp programmet genom att ta en bild på sig själv. När hon var gammal och "klar" kunde man tro att bilden var tagen på mig!!!!! Stackars jäkla flicka... Men hon får faktiskt skylla sig själv som köper en sån där grej.
Och innerst inne är jag lite fascinerad. Folk i allmänhet brukar kläcka ur sig att dottern är lik mig. Det är hon inte. Vi är ljushåriga båda två och har väl ungefär samma kroppsbyggnad (eller hade kanske jag ska säga, för undertecknad börjar ju spåra ur). Men där slutar faktiskt likheterna. Fast ska man tro den där ålders-appen så kommer dottern sluta som en kopia av mig på ålderns höst. Så några likhetsdrag har vi kanske ändå.
När hon visade upp den på släktmiddagen var succén ett faktum. Alla ville prova. Både vuxna och barn. Alla utom jag. Jag tvärvägrade. Jag vill INTE se mig själv med grova rynkor, åldersfläckar och långa hårstrån på hakan. Jag kommer få se den bilden en dag ändå och klarar mig finfint fram till dess.
Men de andra, som har lite mer humor än mig, skrattade så de tjöt när framtidsbilderna dök upp i dotterns telefon.
Självklart var det liksom en schablongrej. Alla bilder fick ju typ samma föråldring med rynkor och fläckar på samma ställen. Men det som fick oss alla att haja till var när dottern inledningsvis visade upp programmet genom att ta en bild på sig själv. När hon var gammal och "klar" kunde man tro att bilden var tagen på mig!!!!! Stackars jäkla flicka... Men hon får faktiskt skylla sig själv som köper en sån där grej.
Och innerst inne är jag lite fascinerad. Folk i allmänhet brukar kläcka ur sig att dottern är lik mig. Det är hon inte. Vi är ljushåriga båda två och har väl ungefär samma kroppsbyggnad (eller hade kanske jag ska säga, för undertecknad börjar ju spåra ur). Men där slutar faktiskt likheterna. Fast ska man tro den där ålders-appen så kommer dottern sluta som en kopia av mig på ålderns höst. Så några likhetsdrag har vi kanske ändå.
Kommentarer
Trackback