Älskade Kicki

Vad säger man till någon som inte längre orkar öppna ögonen?
Vad säger man till någon som inte längre förmår prata?
Hur håller man en hand som inte klarar att krama tillbaka?

Men du ser ändå.
Du talar till mig ändå.
Och din hand värmer min när vi tyst viskar till varandra i natten.
Då, plötsligt, hör jag ditt skratt.
Jag hör det så tydligt. Det kommer när vi delar våra minnen.

Älskade Kicki.
Sorgen kramar våra hjärtan.

När jag slår upp ögonen på morgonen är det ditt skratt jag hör.
Det väcker så varma minnen.
När mina tårar stilla rinner hör jag dig berätta högt för alla som vill höra, om hur förtvivlad jag blev som barn när jag fick veta att jultomten inte finns. Sedan skrattar du. Varmt och högt. Så som bara du kan skratta.

Minnena är så många.
Men det är ditt skratt som hela tiden kommer tillbaka till mig.

Jag går ner för trappan. Sätter på morgonkaffet.
Precis innan bryggarens puttrande ljud bryter morgonens tystnad hör jag det igen.
Ditt skratt. Varmt och högt. Så som bara du kan skratta.
Och sorgen griper så hårt om mitt hjärta.

Älskade Kicki.
Vi har förlorat en ovärderlig bit av vår familj.
Men minnena vi delar, du och jag, kan ingen ta ifrån mig.
Och ditt skratt. Varmt och högt. Det ska jag vårda och aldrig släppa ifrån mig.

Älskade älskade Kicki.
Det gör så ont när sorgen kramar våra hjärtan.
Men kärleken till dig finns för alltid kvar.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback