Eskimåhälsning
Rosor på kinden och solsken i blick...
Rivstartade morgonen med en rask timslång promenad i kylan. Termometern visade förvisso "bara" -9 grader, men det blåste ju...
Jädrans vad det bet i kinderna, men det blev bättre när jag fällde upp luvan. Till gamla diskotakter gick det också ganska bra att hålla tempot uppe. Och den gamla klassikern "I will survive" fick plötsligt en helt ny innebörd när jag stolpade fram genom skog och mark.
Jag vet. Jag vet.
Ni kommer snart ruttna på mig och mitt rapporterande om olika aktiviteter. Men just nu är jag så "hög" på mitt nya hälsosammare liv att ni får härda ut.
I dag står dessutom ett nytt träningspass på schemat. Kändes lite som överkurs att ta en promenad OCKSÅ. Men jag har fuskat i helgen så jag kände mig tvingad. Törs ju inte komma till träningen med en tom loggbok efter den vackraste vinterhelgen i mannaminne...
Jo. Jag TÄNKTE att jag skulle vara duktig i helgen som gick. Planerade för en tidig morgonpromenad i lördags. Men när jag vaknade och såg att det var -20 grader ute, drog jag täcket över huvudet och somnade om. Sedan var liksom dagen uppbokad för annat. Och i går satt jag mest bakom ratten och långkörde fram och tillbaka till sonen som jag väldans gärna ville besöka när vi både hade en ledig söndag till övers.
Så, tja... Därav promenad i dag. Och nu - mot tvättstugan!
Vad kul att även du har kommit igång med träningen! Kämpa på! =D