Nu kör vi

Godmorgon bloggen!
Nu börjar jag känna att jag lever... Vet inte vilken dag i ordningen som jag målar... Det värker i rygg, armar och ben och fingrarna har kroknat.

Att det skulle vara ett sånt pillerjobb att måla altan kunde jag väl aldrig drömma om. Önskar jag kunde säga att jag snart är klar. Men vi inser nu att vi måste måla ett varv till...

Så om det här är det sista ni hör av mig så är det fullt möjligt att jag fastnat och ruttnat bort i en hink målarfärg. Bara så ni vet.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback