Festival i stan

Jag är helt utslagen - men såååå glad!
Det är festival i stan och från jobbets sida beslutade vi att storsatsa och liverapportera hela helgen.
Det har krävt en diger insats av mig och mina fantastiska kollegor.

Och det har varit så ROLIGT!!!

Känns som jag haft ett leende på läpparna dygnet runt - hela helgen. Att möta så många glada människor gör livet så underbart.

Det har blivit en underbar kombination av jobb, umgås med familj och vänner och lyssnande på härliga konserter.

Jag bokstavligen flög hem på moln i natt efter Timbuktus konsert. Ja, tills jag insåg att en man med uppdragen huva med raska steg förföljde mig när jag helt ensam - utan en levande själ i sikte - tog en ödslig väg hem i mörkret. Då blev jag lite förbannad på mig själv och min naiva tilltro till mänskligheten.

Nej. Det var lugnt. Inget hände. Jag fick upp mobilen med blixtfart, ringde dottern o förklarade läget o var jag befann mig så hon skulle kunna larma om det gick åt pipsvängen. Och huvmannen var plötsligt som uppslukad. Men jag erkänner, länge sen jag blev så skärrad...

Och så bannade jag mig själv för att överfallslarmet och annan "överfallshjälp" låg i köksskåpet - och inte i min handväska...

Idag avrundas festivalen, men jag passar de här sista timmarna. Idag ska jag bara ligga raklång på soffan, vila, äta pizza och ladda för jobbveckorna som kommer. Vi har ju ett val framför oss, så räkna inte med några regelbundna uppdateringar här för nu går jag in i valbubblan :)


Festival!!! Den här fejkade ljuspalmen måste vara det mest fotograferade motivet på hela festivalen.


I väntan på Timbuktu. Och vilken konsert han bjöd på! Grymt bra, och så viktigt budskap i låttexterna.



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback