Sundare liv
Jag har gett mig sjutton på att jag från och med nu, den här sommaren, ska bli en nyttigare och mer hälsosam människa. Hur nu det ska gå till. Okej, förutsättningarna finns eftersom jag är så långt ifrån nyttig och hälsosam man kan komma, frågan är väl egentligen bara hur långt viljan räcker. Men skam den som ger sig!
Och för att komma riktigt i "hälso-mood" kilade jag in på Stadium och köpte en top, ett par tunna byxor och en sport-bh (om nu mina promenader mot förmodan övergår i lätt jogging i slutet av sommaren). Utöver det hittade jag en schyst sportbag (passar inte bara för träningskläder utan funkar också som handbagage på flyget hoppas jag) och ett par träningströjor till sonen. Räknade med att det skulle gå på en nätt summa och blev därför synnerligen glad när kassörskan förklarade att hela kalaset gick på 198 kronor. 198 spänn!!!! Tydligen hade jag bonus till godo och kvittrande glad kunde jag ta min stora påse med med nya träningsattiraljer för nästan inga pengar alls. Sånt gillar jag :)
Ännu gladare blev jag när jag upptäckte att jag för dagen promenerat nästan 10 000 steg! Hittills under stegräknartävlingen på jobbet har jag bara lyckats komma upp i så många steg när jag vikt heldagar för shopping... Så vem vet, kanske dags för kollegorna på jobbet att se upp. Nu tänker fru Hedlund nämligen inte ligga kvar och skrapa på sista plats i stegräknartävlingen så länge till - för nu ska här motioneras!!!
Semeeeester!!!
Checkade ut från jobbet för en halvtimme sedan och nu väntar en låååång härlig sommarsemester. Jag ska vara ledig så länge att jag har svårt att förstå att det är sant.
Semester - vilken känsla!
Jag bara sitter här och njuter av stunden, den allra första lediga stunden...
Egentligen hade jag tänkt och göra lite nytta här på nattkroken när jag kom hem från arbetspasset, det är trots allt midsommarafton i morgon och vi har bjudit hem goda vänner. Men just nu har jag ingen lust att göra någon nytta alls. Är det semester så är det. Nytta kan jag göra imorgon :)
Glad midsommar!
Namnbyte - check!
Då var mitt namnbyte klart.
Eller byte och byte... Jag har ju inte bytt namn, bara plats på namnen så att mitt tilltalsnamn står först istället för som tidigare sist.
Men jag kan inte låta bli att fascineras av logistiken hos myndigheter. Eller bristen på logistik kanske jag ska säga.
För att kunna göra den här namnändringen var jag tvungen att gå upp personligen på Skatteverket och hämta en blankett och kvinnan som hjälpte mig var hur trevlig och tillmötesgående som helst när jag förklarade mitt dilemma (att flygbolagen börjat knorra över att jag reser i mitt tilltalsnamn och inte mitt förstanamn). Det var iiiiinga problem att byta ordningen enligt kvinnan på Skatteverket. Skulle gå att ordna i ett nafs.
Så jag tog hem blanketten, fyllde i den och återvände till Skatteverket för att lämna in den. Min förhoppning var att de skulle ändra medan jag var där. Det kan trots allt inte vara så svårt att flytta ett namn två steg till vänster så här i datorernas tidevarv.
Men nu var det en ny kvinna i luckan, och se så enkelt gick det inte. Jag förklarade att jag behöver nytt pass så det var liksom lite bråttom. Men icke. Det kunde ta en vecka eller två och jag skulle få skriftligt besked hem så fort det var klart.
Ja, och en vecka blev till två som blev till tre och fyra...
I förra veckan fick jag brev från Transportstyrelsen om att förnya körkortet - eftersom jag bytt namn!
Jaha. Så Transportstyrelsen fick minsann besked från Skatteverket, men inte jag...
Men nu fick jag brevet. Härmed är mitt namn Lillan inte bara mitt tilltalsnamn utan även mitt första namn. Jippi! Sen läste jag på nästa rad: Ändringen gäller från den 28 maj.
Fascinerande. Tänk att det tog en månad för brevet från Skatteverket att komma iväg till mig... Måste bero på mitt starka önskemål om att det skulle ske skyndsamt.
Så nu ska jag söka om nytt pass och fixa till nytt körkort. Blir lite logistik från min sida. Har bokat en resa i mitt "gamla" förstanamn och en annan resa i mitt "nya" förstanamn. Alltså behöver jag det gamla passet till en av resorna och ett nytt pass till den andra. Men jag tror jag har klurat ut hur det ska funka rent logistikmässigt. Men så jobbar jag ju inte på Skatteverket heller...
Ensamhet blev tvåsamhet
Hämtade maken på Arlanda sent i går kväll. När vi rullade hem på motorvägen och jag, trots den sena timmen, kände att det var en riktig sommarkväll så tänkte jag: Så här skulle det alltid vara.
Så jag sa till maken:
- Jag tror jag behåller dig.
Okej. Nu är han ju inte hemma på någon lång visit. Men eftersom sonen drog till sin flickvän för en vecka sedan så har jag botaniserat i min ensamhet och tycker faktiskt att det är riktigt gott att övergå till tvåsamhet igen.
Nähä. Nu ska jag göra lite nytta och åka till pappersåtervinningen och förhoppningsvis hinner jag tvätta bilen också. En tvätt av kläder är redan avklarad och färdig att hängas och nästa smutstvätt ska in i maskinen. Har hunnit stryka upp en del av högen med rena kläder också. Gäller att skynda och hinna så mycket som möjligt innan det är dags att kliva på 11-timmars passet på det "riktiga" jobbet :).
Men jag klagar inte. Jag jobbar trots allt bara i dag och i morgon och sen väntar en låååång och efterlängtad SEMESTER!!!!!
Nice...
Kronprinsessbröllop
Och vilken dag det blev! Tjejerna hade packat rejält med matsäck i form av prinsesstårta, champagne och alla tänkbara gosaker ur det ätbara bröllopssortimentet.
Så det blev picknick i det gröna nedanför slottet, en tur i gamla stan i ett misslyckat försök att komma fram till kyrkan, vi gick runt den fullsatta Kungsträdgården, morsade på Södertäljepoliser på Skeppsbron och sen - av en slump - hamnade vi på första parkett vid kajen nedanför slottet.
Där var det egentligen avspärrat, men precis när vi kom släpptes avspärrningarna för en kort stund. Vi tog oss över och vips så var det avspärrat igen. Och där stod vi. På första parkett och kunde se parader, bröllopsparets kortege och när de sedan återvände till slottet med slupen och klev i land precis vid oss.
Mycket hade jag trott om den här arbetsdagen, men jag trodde verkligen inte att jag skulle få se brudparet "live". Det var trots allt runt en halv miljon människor på plats som ville se och då borde chansen vara mikroskopisk.
Och systrarna vi följde var saliga och kunde inte annat än skratta och upprepa "fantastiskt" när de stod där och kunde se allt så bra.
Japp. Det blev en annorlunda dag på jobbet. Och rolig. Man kan tycka vad man vill om monarki och kungliga bröllop, men det här jobbet var verkligen "once in a lifetime". Presskortet, med det kungliga emblemet, ska jag spara som souvenir. Och bilderna jag lyckades fånga med min lilla amatörkamera :)
Flinka fingrars firande
Här går det undan. I dag var det dags för nytt firande, närmare bestämt firandet av det faktum att jag jubilerar 15340 dagar just i dag :)
Egentligen hade jag inte tänkt göra så mycket väsen av det, men familjen ville annorlunda. Alltså stod jag och bakade småkakor långt efter midnatt (när jag hade kommit hem från jobbet) och sen upp i arla morgonstund för att fortsätta samma projekt.
Egentligen gillar jag att baka, men det hinns ju liksom aldrig med. Men den här gången hann jag hyggligt med en supporterinsats av sonen som också bidrag till kakbordet.
Gott blev det i alla fall, hoppas släkten tyckte det också.
Så här med facit i hand (och efter att ha summerat presenterna) så inser jag att jag nog är på väg in i en ny fas i livet. Flinka fingrars fas skulle man kunna säga. Det känns verkligen främmande - och skrämmande! Jag, som är ökänd i la familia för att ha usel hand om allt som växer, har nästan uteslutande fått presenter som går i grönskans tecken. Bortsett från de närmast sörjande familjemedlemmarna som gav mig den ljuvligt underbara köksmaskin jag gått och trånat efter.
Det som dock skrämmer mig mest är att jag är skitglad!!!
De underbara trädgårdsurnorna med tillhörande blomster kommer bli kanonfina i trädgården! Och jag hoppas innerligt att jag inte tar livet av det fantastiska Magnoliträdet innan jag fått se det blomma nästa år. Redan nu vill jag ivrigt plantera något smäckert (lavendel kanske?) i den ursöta vattenkannan och jag kan nästan inte bärga mig tills jag får tid att dra igång ett riktigt bullbak med min nya maskin!
Jamen, ni hör ju!!! Låter det här som Lillan Hedlund? Nämen precis. Inte direkt va? Då förstår ni att jag själv är lite skrämd...
Fast just nu tänker jag lägga rädslorna åt sidan och bara njuta av all fin uppvaktning och för en stund drömma om att jag är den person som de närmaste runt omkring mig tydligen tror att jag är :).
Världens bästa syrra
Min älskade lillasyster tog examen och det firade vi så det stod härliga till med mycket bubbel i glasen, god mat och mängder av skratt. Det var en härlig och högtidlig avslutningsceremoni i Stockholm på dagen och sedan stod syrrans trädgård öppen för alla som ville vara med att fira att hon nu är färdig sjuksköterska.
Vet inte när jag hade så roligt senast, för kul var det.
Men så har jag också världens bästa syrra - alla kategorier!
