Bubbelklubben
Man är aldrig för gammal för att starta en klubb!
Och man är aldrig för få för att starta en klubb!
Sagt och gjort. I helgen bildade jag och min goa vän en klubb.
Och inte vilken liten klubb som helst, utan en CHAMPAGNE-KLUBB!
Alltså. Vi har inga som helst ambitioner att lära oss något om den bubblande underbara drycken. Det enda vi gör är att vi avgör om vi tycker sorten är god eller inte.
Premiärvalet föll i god jord.
Pol Roger får med beröm godkänt.
Det var egentligen bara en liten detalj som vi champagneflickor ansåg kunde ha höjt betyget den här första champagneprovarkvällen. Nämligen att vi hade köpt två flaskor istället för en...
Och man är aldrig för få för att starta en klubb!
Sagt och gjort. I helgen bildade jag och min goa vän en klubb.
Och inte vilken liten klubb som helst, utan en CHAMPAGNE-KLUBB!
Alltså. Vi har inga som helst ambitioner att lära oss något om den bubblande underbara drycken. Det enda vi gör är att vi avgör om vi tycker sorten är god eller inte.
Premiärvalet föll i god jord.
Pol Roger får med beröm godkänt.
Det var egentligen bara en liten detalj som vi champagneflickor ansåg kunde ha höjt betyget den här första champagneprovarkvällen. Nämligen att vi hade köpt två flaskor istället för en...
Fläktdesign a la Lillan
Det är en upplevelse att komma ner i köket på morgonen när det är -26 grader ute och spjället till köksfläkten frusit fast i ÖPPET läge.
Verkligen skiiiiitkul.
NOT!
Man skulle faktiskt kunna tro att jag lämnat köksfönstret vidöppet hela natten...
Morgontidningen fungerar numer inte bara som nyhetsförmedlare utan även som tätning mellan fläktfiltren och den öppna vägen ut genom taket.
Sedan har jag installerat ett hemmagjort-icke-automatiskt-blås-skyddsfodral utanpå kåpan. Fast elaka tungor skulle nog säga att min fläktdesign a la Lillan mest ser ut som ett upphängt badlakan...
För att över huvudtaget kunna vistas i köket drog jag på ugnen på 250 grader. När temperaturen var uppnådd öppnade jag luckan. Jag tror "någon" i familjen skulle bli galen om det kom fram att jag värmer upp huset med hjälp av ugnen så jag låtsas att jag bakat en kaka på morgonkvisten. Den smakade mest luft och fantasi, men hjälpte mig i alla fall så att jag kunde dricka mitt välbehövliga morgonkaffe i köket.
Hoppas fläktmannen inte har tänkt ta sovmorgon i morgon. För klockan sju är det jag som slänger mig på telefon och ringer tills han svarar.
Nähä. Nu måste jag ställa in smöret i kylskåpet så det inte fryser sönder på köksbordet...
Två killar på vift
I går kväll vinkade jag av båda mina killar.
En skulle flyga till Polenlandet, med mellanlandning och flygbyte i Köpenhamn.
Den andre skulle ta tåget till Uddevalla, med stopp och tågbyte i Herrljunga.
Vid halv sjutiden var allt frid och fröjd. Båda killarna var på rätt plats och i rätt tid.
Sen gick tydligen allt fel.
Ett elfel satte effektivt stopp för alla möjligheter att tåget skulle hinna till Herrljunga i tid för att komma med anslutningståget. Sms:en dundrade in om osäkerheten kring huruvida det skulle bli ersättningsbuss eller inte. Och jag surfade på nätet för att hitta potentiella övernattningsmöjligheter och andra transportsätt.
Till slut kom besked om att sonen satt på en buss någonstans "in the middle of nowhere" i Sverige.
Bara minuter senare hörde maken av sig. Från Köpenhamn. Han hade precis fått kliva av flyg nummer två eftersom det visade sig vara trasigt och därmed inte kunde lyfta som planerat.
Jag blev skittrött och gick och la mig.
Men först uppmanade jag å det strängaste båda mina killar att skicka sms när de anlänt till sina slutliga destinationer.
I morse när jag vaknade hade jag fått ett sms.
Sonen kom till slut fram till Uddevalla.
Var maken är har jag ingen aning om. Men en inte helt galen gissning är att han fortfarande sitter fast i Köpenhamn, har slut på mobilbatteri och har laddaren till mobilen incheckad i resväskan.
Eller så har han helt enkelt glömt bort min uppmaning om att höra av sig. Inte helt otroligt det heller...
En skulle flyga till Polenlandet, med mellanlandning och flygbyte i Köpenhamn.
Den andre skulle ta tåget till Uddevalla, med stopp och tågbyte i Herrljunga.
Vid halv sjutiden var allt frid och fröjd. Båda killarna var på rätt plats och i rätt tid.
Sen gick tydligen allt fel.
Ett elfel satte effektivt stopp för alla möjligheter att tåget skulle hinna till Herrljunga i tid för att komma med anslutningståget. Sms:en dundrade in om osäkerheten kring huruvida det skulle bli ersättningsbuss eller inte. Och jag surfade på nätet för att hitta potentiella övernattningsmöjligheter och andra transportsätt.
Till slut kom besked om att sonen satt på en buss någonstans "in the middle of nowhere" i Sverige.
Bara minuter senare hörde maken av sig. Från Köpenhamn. Han hade precis fått kliva av flyg nummer två eftersom det visade sig vara trasigt och därmed inte kunde lyfta som planerat.
Jag blev skittrött och gick och la mig.
Men först uppmanade jag å det strängaste båda mina killar att skicka sms när de anlänt till sina slutliga destinationer.
I morse när jag vaknade hade jag fått ett sms.
Sonen kom till slut fram till Uddevalla.
Var maken är har jag ingen aning om. Men en inte helt galen gissning är att han fortfarande sitter fast i Köpenhamn, har slut på mobilbatteri och har laddaren till mobilen incheckad i resväskan.
Eller så har han helt enkelt glömt bort min uppmaning om att höra av sig. Inte helt otroligt det heller...
Ränteskithöjning
Veckans ekonomisnackis: Ränteskithöjningen.
Klart som korvspad att vi just den här månaden måste lägga om ett stort huslån. Sååååå jäkla typiskt!
Mådde smått illa häromdagen när alla experter i både tidningar och på radio bräkte på om hur hemsk räntehöjningen nu blir för alla husägare.
Till slut tog jag mod till mig och kikade in på bankens sida för att se vad räntan landat på.
Mådde illa när jag såg resultatet.
Sen trillade poletten ner. Sprang och hämtade avin med info om lånet som nu löper ut och spanade in vad vi haft för ränta på det fram till nu.
Och vips så blev jag glad igen :)!
Den nya bostadsräntan är INTE I NÄRHETEN av vad vi pyntat ut med under de senaste åren. Faktum är att den nya räntan är rena kapet. Ha! Det hade experterna inte räknat med när de bräkte ut sin mörka domedagsränteprognos. De bara tar för givet att alla lutat sig bakåt mot en rekordlåg rörlig ränta och nu går ett hemskt öde till mötes. Men vi finns ju också! Vi som var så korkade att vi för ett par år sedan band vår ränta på en skithög nivå, och nu istället kan binda om till en betydligt lägre kostnad.
Så nu är jag glad igen.
Fast lite deprimerad blir jag när jag ser hur mitt livs första aktieinvestering utvecklat sig... Jisses. Hur lågt kan en aktie egentligen sjunka???!!!! På en dryg vecka har jag gått med storförlust. Men, men. De kloka har förklarat att jag inte förlorat något förrän jag säljer och det här ska ju bli min pensionsförsäkring. Lika bra att ha is i magen. Har trots allt drygt 20 år på mig innan det är dags att slå mig till ro på sofflocket :)
Klart som korvspad att vi just den här månaden måste lägga om ett stort huslån. Sååååå jäkla typiskt!
Mådde smått illa häromdagen när alla experter i både tidningar och på radio bräkte på om hur hemsk räntehöjningen nu blir för alla husägare.
Till slut tog jag mod till mig och kikade in på bankens sida för att se vad räntan landat på.
Mådde illa när jag såg resultatet.
Sen trillade poletten ner. Sprang och hämtade avin med info om lånet som nu löper ut och spanade in vad vi haft för ränta på det fram till nu.
Och vips så blev jag glad igen :)!
Den nya bostadsräntan är INTE I NÄRHETEN av vad vi pyntat ut med under de senaste åren. Faktum är att den nya räntan är rena kapet. Ha! Det hade experterna inte räknat med när de bräkte ut sin mörka domedagsränteprognos. De bara tar för givet att alla lutat sig bakåt mot en rekordlåg rörlig ränta och nu går ett hemskt öde till mötes. Men vi finns ju också! Vi som var så korkade att vi för ett par år sedan band vår ränta på en skithög nivå, och nu istället kan binda om till en betydligt lägre kostnad.
Så nu är jag glad igen.
Fast lite deprimerad blir jag när jag ser hur mitt livs första aktieinvestering utvecklat sig... Jisses. Hur lågt kan en aktie egentligen sjunka???!!!! På en dryg vecka har jag gått med storförlust. Men, men. De kloka har förklarat att jag inte förlorat något förrän jag säljer och det här ska ju bli min pensionsförsäkring. Lika bra att ha is i magen. Har trots allt drygt 20 år på mig innan det är dags att slå mig till ro på sofflocket :)
Jakten på bärnsten
I söndags strålade solen från en blå himmel i Polenlandet. Vi trotsade minusgraderna och åkte till stranden för att roa oss med att titta på vinterbadarna som en viss tid på söndagar kastar sig ut i det kalla havet.
Men väl på plats på stranden upptäckte vi att vinterbadet fått ge vika för ett helt annat intresse. Mängder av folk hades samlats vid vattenbrynet och tittade ut mot havet där en grupp män vadade runt i vågorna med stora håvar.
Så fort männen kom in med "fångsten" till land blev det liv och rörelse på folksamlingen.
Först då fick jag förklarat för mig vad det handlade om.
De letade bärnsten.
Men alla sökte inte efter skatten. Somliga njöt bara av åsynen och det vackra vädret.
Som den här pälsklädda damen.
Men väl på plats på stranden upptäckte vi att vinterbadet fått ge vika för ett helt annat intresse. Mängder av folk hades samlats vid vattenbrynet och tittade ut mot havet där en grupp män vadade runt i vågorna med stora håvar.
Så fort männen kom in med "fångsten" till land blev det liv och rörelse på folksamlingen.
Först då fick jag förklarat för mig vad det handlade om.
De letade bärnsten.
Men alla sökte inte efter skatten. Somliga njöt bara av åsynen och det vackra vädret.
Som den här pälsklädda damen.
Murvel utklädd i klänning
Nu har jag landat hemma igen efter en vilosam vecka i Polenlandet dit även min mamma och hennes man följde med. Vi har tagit promenader, varit på SPA, kikat runt lite i affärer och ätit gott. Det blev en riktigt lat och skön vecka, om än något svalare än vad vi hade tänkt eftersom det här blev vårt substitut för den inställda Egypten-semestern.
Och så har jag och maken varit på fest. Närmare bestämt på borgmästarens välgörenhetsbal.
Inte riktigt vår grej om man ska vara helt ärlig. Men vi har skrattat gott åt det för det var ju också en upplevelse att komma till rådhuset där uniformerade utposterade vakter visade oss upp för trappan där röda mattan var utrullad och rosenblad låg utspridda.
Det jag absolut inte hade räknat med var alla dessa fotografer som skulle föreviga vår ankomst... Jag blev så stressad så jag glömde genast bort de få polska artighetsfraser jag lärt mig, men lyckades ändå haspla ur mig något. Men en persons närvaro fick all nervositet att rinna av. Alla fotografer (och tv-team) var prydligt klädda i kostym och finkläder. Alla utom en. Killen från lokaltidningen. Han hade jeans, grova skor och ryggsäck för utrustningen och skrattade gott och hjärtligt när han såg min reaktion på uppståndelsen. Och jag blev så jäkla glad! En själsfrände! Så där brukar jag ju också se ut i de fina salongerna, fast istället för kamera brukar jag vara utrustad med block och penna.
Jag tror att han såg det. Att jag var en murvelkollega utklädd i klänning. Det var en befrielse, och i samma ögonblick rann all stress av mig och kvällen blev en upplevelse i sig. Jag tänker inte ens försöka beskriva de kulturella skillnaderna mellan en polsk och en svensk fest. Men jag lovar, de är hyggligt stora...
Här är vi laddade för borgmästarens välgörenhetsbal 2011.
Pengarna från festen gick till barn med olika former av autism och deras familjer.
Lastbilsägare
I flera år har jag velat lära mig lite mer om aktier, men det har liksom aldrig funnits tid och ork.
Men jag har förstått att dottern blivit en riktig liten aktieklippare.
Min mamma håller också på och handlar med aktier.
Så i fredags när jag var på banken bad jag om att få öppna ett sånt där aktiekonto. Fick skriva på ett litet papper att jag förstår att det fnns risker med det jag nu tänker kasta mig in i.
Och det är väl egentligen det enda jag faktiskt vet om aktier - att man kan förlora allt. Om man satsar fel. Men det har jag inte tänkt göra :)
Dessutom är min avsikt att tänka långsiktigt. Aktieportföljen ska nämligen bli min pensionsräddning.
Och nu har dottern visat mig hur jag handlar. Det var ju jättekul!!! Jag mjukstartade lite och köpte på mig lite Scania. Och så tipsade dottern om att jag borde köpa H&M också för att de står lågt just nu. Stolt som en tupp var jag när jag kunde nicka instämmande i dotterns köpråd. Läste faktiskt Di i veckan att småsparare köper på sig H&M just nu.
Känner mig som värsta börshajen. Imorgon bitti när börsen öppnar kommer jag vara stolt ägare av både lastbilar och kläder. Tror veckan kunde ha börjat sämre.
Men jag har förstått att dottern blivit en riktig liten aktieklippare.
Min mamma håller också på och handlar med aktier.
Så i fredags när jag var på banken bad jag om att få öppna ett sånt där aktiekonto. Fick skriva på ett litet papper att jag förstår att det fnns risker med det jag nu tänker kasta mig in i.
Och det är väl egentligen det enda jag faktiskt vet om aktier - att man kan förlora allt. Om man satsar fel. Men det har jag inte tänkt göra :)
Dessutom är min avsikt att tänka långsiktigt. Aktieportföljen ska nämligen bli min pensionsräddning.
Och nu har dottern visat mig hur jag handlar. Det var ju jättekul!!! Jag mjukstartade lite och köpte på mig lite Scania. Och så tipsade dottern om att jag borde köpa H&M också för att de står lågt just nu. Stolt som en tupp var jag när jag kunde nicka instämmande i dotterns köpråd. Läste faktiskt Di i veckan att småsparare köper på sig H&M just nu.
Känner mig som värsta börshajen. Imorgon bitti när börsen öppnar kommer jag vara stolt ägare av både lastbilar och kläder. Tror veckan kunde ha börjat sämre.
Aftonklänning - check!
Sådärja. Då är den långa aftonklänningen införskaffad. Kände mig som en elefant i en porslinsbutik när klänning efter klänning åkte på och av och på och av.
Men till slut fick det bli en midnattsblå med lagom mycket bling-bling som dekoration.
Känns lite tryggt att jag dessutom fick med ett tygstycke (sjal?) som jag kan svepa runt axlarna så jag får känna mig lite mer påklädd.
Nåja. Så här ser den i alla fall ut. Men beakta att lampan i rummet har pajat, det är en usel fotograf som försökt dokumentera (hrm... alltså jag...) och dessutom behöver aftonblåsan strykas till lite...
Och en närbild på bling-bling dekorationerna...
Outfit hjälp
Jag ääääälskar fejsbooook!!!! Ibland i alla fall. Och i dag är en sån dag.
Blev lätt hysterisk och smått desperat när jag i kväll fick veta att det är klädkod på välgörenhetsbalen/galan vi ska på nästa lördag i Polenlandet. Maken slipper smoking. Men jag måste ha lång aftonklänning, helst lite sådär gala-aktig.
- Men alla har inte det, sa maken i ett försök att mildra slaget.
För det hävdade han att sekreteraren sagt. Och så sa hon säkert. För att vara snäll mot chefens bonniga fru. Och det är verkligen snällt sagt (och hon är toppen på alla sätt och vis). Men på senaste polackfesten bestämde jag mig. Jag tänker aldrig mer - säger ALDRIG - gå felklädd på såna här tillställningar.
(Bara så ni vet så kan G-star tunika, tights och stövlar vara lika galet fel i Polenlandet som det känns skiträtt i Svedala).
Så för någon månad sedan släpade jag med mig syrran ut i affärsvimlet och så fick hon vara smakråd när jag köpte klänningar. Det blev tre stycken innan jag var färdig.
En svart klassisk enklare variant för typ affärsrelaterade tillställningar.
En svart lite mer kvällsfestvariant.
Och en kort, armlös, svart och guld brokig FEST klänning.
Jag var skitnöjd.
Tyckte jag hade garderat mig för allt.
Men inte f-n tänkte jag på att införskaffa en lång aftonklänning av galavariant!!!!!!!
Och med 24 timmar till godo för att införskaffa just en sådan klänning blir man lätt desperat.
Det är i det här sammanhanget jag vill prisa "fejjan". Slängde ut en efterlysning och desperat vädjan om hjälp och vips strömmade vännerna till med goda råd. Inom 20 minuter hade jag fått tips på två affärer jag bör bege mig till, ett samtal på telefon med goda råd och en god vän skickade sms och erbjöd mig att låna klänningen hon bar på Nobelfesten (japp, så fina kompisar rör jag mig med). Och sen fortsatte tips och låneerbjudande att strömma in. Och på kuppen fick jag tips om en bra pizzeria intill en av klänningsbutikerna (ha ha ha ha!!! Tack Jocke!).
Nu får det bli till att krypa i säng tidigt i kväll, för i morgon bitti är det jag som hänger på låsen hos klänningsbutikerna!
Blev lätt hysterisk och smått desperat när jag i kväll fick veta att det är klädkod på välgörenhetsbalen/galan vi ska på nästa lördag i Polenlandet. Maken slipper smoking. Men jag måste ha lång aftonklänning, helst lite sådär gala-aktig.
- Men alla har inte det, sa maken i ett försök att mildra slaget.
För det hävdade han att sekreteraren sagt. Och så sa hon säkert. För att vara snäll mot chefens bonniga fru. Och det är verkligen snällt sagt (och hon är toppen på alla sätt och vis). Men på senaste polackfesten bestämde jag mig. Jag tänker aldrig mer - säger ALDRIG - gå felklädd på såna här tillställningar.
(Bara så ni vet så kan G-star tunika, tights och stövlar vara lika galet fel i Polenlandet som det känns skiträtt i Svedala).
Så för någon månad sedan släpade jag med mig syrran ut i affärsvimlet och så fick hon vara smakråd när jag köpte klänningar. Det blev tre stycken innan jag var färdig.
En svart klassisk enklare variant för typ affärsrelaterade tillställningar.
En svart lite mer kvällsfestvariant.
Och en kort, armlös, svart och guld brokig FEST klänning.
Jag var skitnöjd.
Tyckte jag hade garderat mig för allt.
Men inte f-n tänkte jag på att införskaffa en lång aftonklänning av galavariant!!!!!!!
Och med 24 timmar till godo för att införskaffa just en sådan klänning blir man lätt desperat.
Det är i det här sammanhanget jag vill prisa "fejjan". Slängde ut en efterlysning och desperat vädjan om hjälp och vips strömmade vännerna till med goda råd. Inom 20 minuter hade jag fått tips på två affärer jag bör bege mig till, ett samtal på telefon med goda råd och en god vän skickade sms och erbjöd mig att låna klänningen hon bar på Nobelfesten (japp, så fina kompisar rör jag mig med). Och sen fortsatte tips och låneerbjudande att strömma in. Och på kuppen fick jag tips om en bra pizzeria intill en av klänningsbutikerna (ha ha ha ha!!! Tack Jocke!).
Nu får det bli till att krypa i säng tidigt i kväll, för i morgon bitti är det jag som hänger på låsen hos klänningsbutikerna!
Resan är bokad
Ha ha ha ha ha!!!! Sitter och skrattar gott för mig själv så här på nattkvisten, för nu är nästa veckas resa bokad och klar. Kan ni gissa vart den går?
Nix. Det blir inte Gran Canaria för 38 000.
Och nä. Det blir inte Teneriffa (som resebolaget ringde och erbjöd oss i går). Vi skulle få hosta upp typ 8000 extra och sen såg vi på väderprognosen att det ska regna och blåsa typ 14 sekundmeter (är det inte storm???). Kändes inte som någon höjdare så vi har avböjt erbjudandet.
Men resa blir det!
Håll i er nu! För nästa veckas resa går till...... POLENLANDET!!!!
500 spänn tur och retur och jag får äntligen användning av min fina julklapp - kabinväskan! Okej, känns som den är liiiiite för liten för en veckas packning, men maken tyckte att det var onödigt att kosta på min resa ytterligare en hundralapp för bagage (... I say nothing...).
Ja, vad säger man?
Det blir inte alltid som man har tänkt sig, men jag tror fakiskt det blir riktigt bra ändå. Och nu säger jag bara det senaste polska ord jag lärt mig:
Dobranoc!
Nix. Det blir inte Gran Canaria för 38 000.
Och nä. Det blir inte Teneriffa (som resebolaget ringde och erbjöd oss i går). Vi skulle få hosta upp typ 8000 extra och sen såg vi på väderprognosen att det ska regna och blåsa typ 14 sekundmeter (är det inte storm???). Kändes inte som någon höjdare så vi har avböjt erbjudandet.
Men resa blir det!
Håll i er nu! För nästa veckas resa går till...... POLENLANDET!!!!
500 spänn tur och retur och jag får äntligen användning av min fina julklapp - kabinväskan! Okej, känns som den är liiiiite för liten för en veckas packning, men maken tyckte att det var onödigt att kosta på min resa ytterligare en hundralapp för bagage (... I say nothing...).
Ja, vad säger man?
Det blir inte alltid som man har tänkt sig, men jag tror fakiskt det blir riktigt bra ändå. Och nu säger jag bara det senaste polska ord jag lärt mig:
Dobranoc!