Lillan Hedlunds blogg

Halloj bloggen!
Det blev en konstig dag på jobbet igår. Satt och väntade på ett nyhetsbesked, och när det väl kom var det obegripligt.

Faktum är att vi satt fyra hyggligt intelligenta personer och försökte förstå vad vi fått för information. Utan framgång. Samtidigt var det förstås omöjligt att nå ansvariga för underlaget eftersom de satt upptagna med att i tur o ordning förklara det obegripliga för alla andra som inte heller förstod.

Antiklimax kan man säga.
Det är i såna stunder man börjar fnissa hysteriskt när kollegan hittar en helt galen graf och utbrister att han hittat svaret på våra frågor.
När vi lugnat ner oss funderade vi lite över VEM i hela världen som egentligen förstår alla de där sträcken o siffrorna.
Sen satt jag förgäves i telefonkö i jakt på svar.

Tills dottern ringde. Hon skulle lämna tillbaka mina bilnycklar och jag mötte upp henne vid hissarna.
"Är det stressigt på jobbet?" Undrade hon försynt.
Jag suckade. Och nämnde kort vad som håll på att få mitt nya sommarblonda hår att bli grått.

Dottern tittade förvånat upp.
"Vill du ha hjälp?"

Tja. Så det hände det sig som så att dottern följde med mig upp på jobbet och innan jag hann blinka så hade hon plockat upp den där blå grafen och förklarade precis vad den betydde!

Visade sig att hon tydligen jobbar precis med det!!! Hur stor är sannolikheten för det???

Sedan lämnade hon oss att göra något av det. Och så lämnade hon en liter nyplockade jordgubbar åt oss.

Vilken dotter jag har! Min underbara dotter!

Tjena bloggen!
Idag har jag börjat bunkra upp för semestern som börjar på måndag.

Nix. Jag har inte varit på bolaget.
Inköpsrundan gick till Målarboden.

Den rödrosa garageporten ska skrapas och målas vit.
Planket vid altan ska oxå målas, liksom stolpar och takbjälkar till altantaket.
De fula slitna dörrlisterna i badrummet ska få sig en omgång färg och det ska även trähyllan få.

Var det nån som sa semester???
Personligen föredrar jag att kalla det arbetsläger...

Tjena bloggen!
Om du undrar vad jag sysslar med så är det räkning. Nedräkning.

Nu återstår bara 33 timmars arbete innan det vankas semester. Det arbetspass som är kvar är förvisso förlagt till kommande helg. Men det gör inget. Helgerna går rasande fort på mitt jobb.

Särskilt när man vet vad som väntar. Kan knappt bärga mig. Men på söndag kväll är det jag som stämplar ut - wohooo!

Godkväll bloggen!
Idag stod det jobb på schemat. Och inte vilket jobb som helst utan ett räddningsuppdrag.

Vi fick åka ut på böljan den blå med killarna som helt ideellt lägger sin fritid på att rädda båtmänniskor i nöd.
Om vi räddade någon?
Inte än.
Men förhoppningsvis på sikt genom att berätta om en verksamhet som är i skriande behov av fler volontärer.

Det var inget tråkigt jobb.
Tänk er själva att få sticka ut med båt en underbar sommarkväll.
Fantastiskt!

Kära blogg.
Vilken midsommar vi har firat! Som en riktig midsommardröm blev det i sällskap av fantastiskt fina vänner och vänners vänner.

Det är såna här dagar man bara stannar upp ett ögonblick, betraktar allt o alla, lyssnar på skratten, njuter och inser hur fantastiskt bra man har det.

Underbart!

Jaha du bloggen.
Då var jag halvvägs till 90 då. Inser också att jag därmed är precis hälften så gammal som mormor. Sånär som på någon vecka.

Något privat firande blev det dock inte igår, inte ens lite kaffe på sängen. Istället jobbade jag mest hela dagen. Och kvällen. Och där fikade vi, dagen till ära, både på dagen o kvällen.
Firar med att vara ledig idag istället. Och imorgon. Faktiskt en hel vecka när jag tänker efter... Känns inte helt fel när sommaren visar sig från sin bästa sida.

Men jag är lite trött. Månne det va åldern som tar ut sin rätt?

Hej bloggen!
Idag har vi haft kalas i det Hedlundska hemmet. Eller... Kalas och kalas... Men lite fika blev det iallafall. Jag jobbar när jag fyller år och några i familjen ville absolut gratulera så då fick det bli ett litet kafferep. Men vi slog nog rekord. För första gången någonsin i världshistorien fick vi plats runt ett bord.
Vanligtvis krävs det två eller tre bord...

Mina fina barn gav mig precis vad jag önskade, men inte trodde jag skulle få. Nytagna svartvita kort på dem själva i vita ramar. Nu ska jag bara klura ut hur jag ska hänga upp dom...

Hej bloggen.
Det är svettigt i dag. Inte bara för att det är en strålande varm och vacker sommardag, jag har tillbringat ett par timmar vid ugnen också...

Jorå. Tänkte jag skulle baka lite kakor. Min nya terapiform. Hittills har jag fixat små mördegskakor med chokladtopp, jordnötskakor (som ska få någon kolafyllning om jag klurar ut hur man får styr på burken med kondenserad mjölk), chokladmuffins, cupcakes och så är chokladpajen på G.

Behöver bara en liten paus nu.
Och mer bakplåtspapper och ägg. Det har jag skickat P för att fixa.

Imorgon ska jag förgifta den stackars familjen med mitt påhitt. Tur att mormor lovat ta med bullar. Då vet vi att det finns nåt ätbart till fikat iallafall :)

Hej bloggen!
Du minns väl att jag fick det ärofyllda uppdraget att vara smakråd när min systerdotter skulle köpa klänning till sin skolavslutningsfest? Hon går ju ut 9:an nu.

Häromkvällen var det dags för den stora festen. Och jag fick en glimt av "min" tjej preciiiis innan hon skyndade iväg på festligheterna.

Klänningen blev helt perfekt och hon var fantastiskt vacker, min fina systerdotter.

Godmorgon bloggen!
I dag studsade jag upp med tuppen. Man kan inte sova bort dagar som dessa, inte ens om man jobbat som en tok i dagarna två.

Jag brukar alltid framhålla att sommaren är min favorit-årstid. I går insåg jag att det är en sanning med modifikation. Det är just nu som min favorittid på året infaller. Nu när vi lever i gränslandet mellan liljekonvaljer och syrener, när solen värmer, när det inte ens är riktigt mörkt i sovrummet när man kommer hem från jobbet vid midnatt. När man inte hunnit tröttna på doften från grillen och när man vaknar klockan fem på morgonen och känner att solljuset redan hunnit vakna före en själv.

Det är den här tiden på året som jag verkligen älskar!
Men det jag insåg igår (ja, det tog 45 år att fatta...) är att min favorittid är så kort. Vad handlar det om? Tio dagar? På sin höjd två, tre veckor?

Därför kan jag inte sova. Jag måste njuta medan jag kan! Och det kära blogg, är precis vad jag tänker göra idag. Njuta! Och stanna till och bara dofta på kaprifolen en liten stund.