Lillan Hedlunds blogg

Vi hade ingen aning om vilka artister som skulle vara med, men det blev jättebra. Trodde dock att allt skulle vara mer riggat, men det var det ju verkligen inte. Vilket föranledde många goa skratt.

Vi skojade lite innan om Ledin skulle vara med... Det var han inte. Men mitt i programmet kom min barndomsidol in! Ha ha ha ha!!! Jomen, honom har man ju sjungit duett med - hi hi hi...

Det här var faktiskt ett riktigt roligt sätt att spendera söndagen på. Och vi började med en riktig brunch - mums!

Så vi åkte iväg. Tidigt. Butikerna hade inte öppnat när vi kom fram (vilket också var vår plan, alltså att hänga på låset). Så först fick det bli en kaffetår. Sen satte vi fart. P ville köpa en klocka han drömt om länge. Och jag ville att han skulle köpa en snygg kostym. Så för att han skulle få det ena var han tvungen att underkasta sig det andra 😉.

Och det var därför vi var tidigt ute. För att få hjälp att hitta en snygg modell som satt bra utan att trängas med tusen andra så här en löningslördag.

Helt osannolikt så satt första provningen perfekt, och sen var det bara klockinköpet kvar.

Men vi har faktiskt gjort lite nytta hemma också. I veckan är det sista trädgårdstunnetömningen för säsongen, så vi "dammsög" av det värsta i trädgårn, både löv och äpplen som ska till komposthimlen.

Två dagar på kurs i Stockholm, en dag på jobbet och sedan en planeringsdag utanför tidningshuset. Och så årets värsta migränanfall på det.

Jag avskyr verkligen den där formen av huvudvärk och trodde i min enfald att min kiropraktor börjat få styr på skiten.

Men icke.

Nåja. Det här ska inte bli ett gnällforum, och idag kan jag iallafall röra mig (även om jag inte är bra) så det går åt rätt håll - wohoooo!

Först fick vi för oss att svida om till träningskläder för en rask promenad i Kusen. Bara det är ju helt otroligt. Men vad som var mer chockartat var att vi plötsligt SPRANG! Jo! Det är sant! Vi bara gick där och sen började benen liksom bara pinna på. Vi fattade ingenting. Alltså vi sprang ju inte som galningar, och vi varvade med att gå, men vi SPRANG!

Efter lite dusch och fix chockade vi oss själva genom att helt frivilligt sätta oss på en buss och sedan pendeltåg för att åka till Söder och hälsa på dottern och hennes sambo (och för att hämta min bil som de lånat).

Grejen är att vi aldrig åker kommunalt.

Jag gör det kanske någon gång om året, men P gör det ALDRIG. Och då menar jag aldrig.

Det händer något nu. Det är lite för tidigt att sia om vad. Det kan vara jordens undergång som närmar sig, eller så darrar den bara och har råkat få med oss i rockringen.

Vi får väl se...

P.S. Idag måndag - efter jobb och min kurs - gjorde vi det igen! Vi tog ett par varv i Kusen. 

Nu är vi mer förvirrade än någonsin.

Så vi satte oss i bilen bara för att komma bort en stund.

Det blev en utflykt i Sörmland. Eller till outlet i Vingåker närmare bestämt.

Vi gillar att åka bil. Det är då vi bollar våra grubblerier med varandra och löser världens stora problem ;-)

Så shoppingsugna var vi väl egentligen inte, men vi fikade och hittade varsitt par handskar. Mina är röda. Jag behöver banne mig lite färg i vardagen.

Sedan åkte vi vidare mot Eskilstuna, våldgästade svågern och så intogs middagen på det ställe där vi tidigare lovat varandra att vi inte skulle äta - Donken längs E20...

Men det blev en väldigt mysig dag.

Jag skäms för att säga det, men klockan hade inte slagit 04.30 när jag låg där och rullade tummarna och övervägde alternativen.

Gå upp, äta, och absolut inte ge några avtryck i cyberrymden som kan avslöja att jag var vaken långt innan gryningen (=komplett galenskap).

ELLER:

Ligga kvar, knäpptyst, och typ svälta ihjäl.

Jag låg kvar. Blickstilla. Knäpptyst.

Det var då jag insåg att P också var heeelt tyst och typ onaturligt stilla.

- Pssst... Är du vaken...? Viskade jag så tyst så det knappt kunde uppfattas av en vaken person.

Jajamensan. Det var han. Vaken alltså. Det var då vi gav upp och klev upp.

Och nu är klockan typ 07:15 och jag överväger en andra frukost eftersom det börjat kurra lite i magen...

Ibland blir jag väldigt väldigt trött på mig själv...

Pust. Nu orkar jag inte mer.

Borde ta stunden i akt och gå och handla. Men som sagt, jag orkar inte mer. Har funderat en hel del under dagen också, eller reflekterat är kanske mer rätt. Det blir man faktiskt också trött av! Och då min inombordsklocka väckte mig lååååångt före min planerade sovmorgon till kl sex (!) så tänker jag nu lägga mig platt en stund.

Pust. Igen.

Den här bilden fick jag igår...

Som jag längtar tillbaka!!!

Det värsta av allt är att det känns som om det är flera år sedan vi gjorde den här resan. Det är bara plånboken som vittnar om att vi var där alldeles nyligen...

Ja ja... Jag får börja spara till nästa tripp, New York är beroendeframkallande.

Idag är jag iallafall ledig (har varit galet mkt en tid nu, så det är minst sagt välbehövligt). Eller ledig och ledig... Jag ska baka! För imorgon blir det kalas när yngsta familjemedlemmen fyller år :)

När det blev min tur kände jag mig som sju år igen när jag stod och pekade bakom glasväggen.

- Lite såna, och lite av det där och... Hrm... Jo, lite såna där också! Och...

Så när P kom hem välkomnades han av dukat bord och väl kyld champagne.

Mycket trevligt fredagsmys måste jag säga (trots att jag till sist somnade i soffan).

Vi brukar inte göra särskilt mycket på vardagskvällar, särskilt inte de veckor som min väckarklocka ringer 04.15 på morgnarna.

Men den här veckan har det varit fullspäckat program - och MYCKET trevligt dessutom.

I måndags efter jobbet skulle jag träffa en vän, som tyvärr blev sjuk så vi ställde in i sista stund.

Men i tisdags drog vi ett helt gäng till Globen där galan Hela Sverige skramlar ägde rum. Och vilken kväll det blev! Sååå många fantastiska artister på scen! Många riktiga favoriter! Ja, jag jublade extra mycket när Tomas Ledin gjorde entré :) Men jag blev också helt nostalgisk när Mauro Scocco dök upp. Jisses vilket stort Ratata-fan jag var en gång i tiden. Och och och... Alltså. Det går inte att återge allt. Men en underbar kväll var det!

Dagen efter hade jag tid för att fixa naglarna. Kvällen efter det åkte jag till Trosa och bästa Benke för att färga och klippa mig (välbehövligt!) och i fredags hade P sina x-jobbarkompisar på middag och jag fick med mig mamma på middag på Lilla Styrbjörn.

Phu.