En doft av jul
I går hade vi den stora julgodistillverkningskvällen hemma hos mamma. Alla barn och barnbarn och respektive samlas varje år för att göra marsipanfigurer. Det är en obeskrivlig afton för den oinvigde :)
Precis som vanligt tillverkade svågern en krokodil som äter upp tomten. Trots alla förmanande ord om att göra småååå figurer så tog morfar ett par rejäla klumpar och byggde en grotesk gubbe till de yngstas förfäran och enorma förtjusning. I år pryddes dessutom faten av nya karaktärer som Super-Mario, en pingvin från filmen Madagaskar, lucia med följe, en tomte med för stor luva och söta små rosor och polkagriskäppar.
Så nu känns det som att julen faktiskt är på G på riktigt. Godiskvällen är liksom det formella startskottet. Därför börjar jag också känna hur det flåsar i nacken. I dag ska här städas och så ska jag se till att det doftar jul i huset innan jag stupar i säng ikväll.
Juldoften är den enkla matchen. Jag har nämligen ett fenomenalt knep. Att baka pepparkakor har jag rationaliserat bort för tusen år sedan. Mycket tack vare att min mormor alltid ser till att jag får en stor burk hembakade pepparkakor varje år. Men jag köper en deg i affären ändå. Av den får vem som vill ta sig en smakbit (att äta pepparkaksdeg borde vara en rättighet till jul), men framförallt så använder jag en liten bit av degen som jag slänger som en lätt tillplattat bit på en plåt i ugnen. Sen får klumpen ligga där och pysa i svag värme och när den gjort det ett tag så öppnar jag ugnsluckan och jag lovar att det sedan doftar jul i hela huset.
Lättare kan det inte bli!
Precis som vanligt tillverkade svågern en krokodil som äter upp tomten. Trots alla förmanande ord om att göra småååå figurer så tog morfar ett par rejäla klumpar och byggde en grotesk gubbe till de yngstas förfäran och enorma förtjusning. I år pryddes dessutom faten av nya karaktärer som Super-Mario, en pingvin från filmen Madagaskar, lucia med följe, en tomte med för stor luva och söta små rosor och polkagriskäppar.
Så nu känns det som att julen faktiskt är på G på riktigt. Godiskvällen är liksom det formella startskottet. Därför börjar jag också känna hur det flåsar i nacken. I dag ska här städas och så ska jag se till att det doftar jul i huset innan jag stupar i säng ikväll.
Juldoften är den enkla matchen. Jag har nämligen ett fenomenalt knep. Att baka pepparkakor har jag rationaliserat bort för tusen år sedan. Mycket tack vare att min mormor alltid ser till att jag får en stor burk hembakade pepparkakor varje år. Men jag köper en deg i affären ändå. Av den får vem som vill ta sig en smakbit (att äta pepparkaksdeg borde vara en rättighet till jul), men framförallt så använder jag en liten bit av degen som jag slänger som en lätt tillplattat bit på en plåt i ugnen. Sen får klumpen ligga där och pysa i svag värme och när den gjort det ett tag så öppnar jag ugnsluckan och jag lovar att det sedan doftar jul i hela huset.
Lättare kan det inte bli!
Kommentarer
Trackback