Nä, men då så...

Då var väl julen slut då.
Suck.
Maken har tagit bilen, och halva julskinkan (tack o lov, för den är fortfarande stoooor), och återvänt till Polenlandet. Kvar i huset är jag och sonen. Känns lite ödsligt. Och konstigt. Man vill ju liksom inte att det ska vara över så snabbt.
Vet inte riktigt hur jag ska beskriva känslan. Men sonen ropade precis och frågade om jag vill se på hans julklappsfilm med honom. Och varför inte? Den svenska titeln på filmen är "Baksmällan" och det är väl precis det vi lider av i dag - jag och sonen. Någon form av Jul-baksmälla. Fast utan sprit och huvudvärk.
Tror jag ska göra honom sällskap. Lite julmust, några knäck och en film och så kan vi låtsas att det fortfarande är lite jul kvar i huset.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback