Lillan Hedlunds blogg

Efter att jag å jobbets vägnar skrivit en artikel om vikten att skotta av sitt tak (i alla fall de mer platta takvarianterna) gick jag hem och inspekterade mina egna tak. Tror faktiskt inte det är någon fara, utom möjligen för altantaket som känns lite vanskligt med det höga snötäcket ovanpå. Ett tag fick jag för mig att plasttaket buktade neråt och påpekade det för maken som tyckte det var nonsens.

Lite försynt frågade jag ändå om vi inte borde skyffla bort snön på taket.
- Det där rasar inte. Det är ju jag som har byggt det, kontrade maken bestämt.

Jo, det var ju just det... Alltså, missförstå mig rätt! Jag betvivlar inte att maken har byggt altantaket efter konstens alla regler och tyngdkrav. Men det faktum att han högt uttalar de där orden är i mitt tycke att utmana ödet. Så varje dag går jag nu här hemma och väntar på ett öronbedövand brak från när taket rasar samman. Jag är faktiskt förvånad varje dag det inte händer. Och nej, jag tänker inte klättra upp och göra jobbet själv. Någon måtta får det faktiskt vara.