Modebloggerska, eller inte...
Jag stod vid kaffeautomaten och hängde i går när en kollega svepte förbi som en frisk fläkt. När hon vände sig om stod jag fortfarande och väntade på mina beska droppar som sakta fyllde den bruna plastmuggen. Samtidigt beklagade jag mig som en gammal kärring över en diffus smärta i vänster sidas mjukdelar (njurarna var det någon snäll själ som upplyste mig om). Då tittade kollegan på mig uppifrån och ner innan hon med ett leende sa:
- Du ser ut som värsta modebloggerskan! Svarta stövlar, slitna jeans, den där t-shirten och så lusekoftan ovanpå!
Jag kunde bara le tillbaka. Min outfit var knappast trendig. Den var mer ett resultat av att det inte fanns så mycket rena kläder i garderoben... Att förknippa mig med en modebloggerska var också så långt ifrån en passande beskrivning av mig som man kunde komma där jag stod och jämrade mig som en gammal nucka. Men det var en väldigt snäll komplimang som jag blev väldans glad för! Tänk vad ett par värmande ord kan göra, till och med när de inte ens är i närheten av sanningen :).
- Du ser ut som värsta modebloggerskan! Svarta stövlar, slitna jeans, den där t-shirten och så lusekoftan ovanpå!
Jag kunde bara le tillbaka. Min outfit var knappast trendig. Den var mer ett resultat av att det inte fanns så mycket rena kläder i garderoben... Att förknippa mig med en modebloggerska var också så långt ifrån en passande beskrivning av mig som man kunde komma där jag stod och jämrade mig som en gammal nucka. Men det var en väldigt snäll komplimang som jag blev väldans glad för! Tänk vad ett par värmande ord kan göra, till och med när de inte ens är i närheten av sanningen :).
Kommentarer
Trackback