Home sweet home!
Saknat mig? Nä, jag tänkte väl det... Men jag upptäckte till min förvåning att ni ändå är ett gäng trogna besökare av min blogg som fortsatt besöka min totalt stendöda sida under de här tre veckorna som jag inte skrivit en rad. Jag bockar och bugar och tackar för det!
Grejen till min kompakta tystnad stavas S-E-M-E-S-T-E-R!!!! Har tillbringat tre veckor i Polenlandet där det allt som oftast varit en härlig sommartemperatur på 38 grader i skuggan! Helt underbart! Och där och då bestämde jag mig för att ha semester på riktigt, att inte skriva en rad. Lyckades väl sådär... Men bloggen har jag i alla fall lyckats hålla "död" och ouppdaterad. Nåja. Får väl försöka råda lite bot på det nu, trots att jag fortfarande har semester ett tag till.
Egentligen skulle jag kunna skriva hur låååångt som helst om alla dråpliga och roliga semesterepisoder som hittills inträffat den här sommaren. Men de får komma portionsvis framöver. Måste ändå bjuda på en underbar händelse som inträffade när dottern och hennes sambo besökte oss i Polenlandet ett par dagar.
Ungdomarna shoppade som tokiga och konstaterade utmattade vid ett fikastopp att de "älskar rean i Polen". Nåväl. Sen skulle de in i matvarubutiken för att handla något litet och jag erbjöd mig att sitta utanför och vänta och passa alla deras shoppingkassar. När jag satt där på bänken såg jag i ögonvrån hur min svärson viftade på andra sidan kassan så jag tittade dit.
- Vill du också ha ett kinderägg, Lillan? ropade han glatt och viftade med ett orange/vit färgat ägg i handen.
Jag ruskade på huvudet och skrattade för mig själv. Trots att de är 20 resp 21 år gamla kan ungdomarna tydligen inte låta bli att återuppleva barndomens godissmaker.
När de betalat sina kinderägg kom de och satte sig på varsin sida om mig på bänken och vecklade försiktigt av folien på sina chokladägg varpå svärsonen vänligt vände sig mot mig och dottern och frågade:
- Är det någon som vill ha min choklad?
Ha ha ha ha ha!!!!! Som jag skrattade!!!! Skrattar fortfarande vid bara tanken!!!!
Alltså, nu var det ju inte så att svärsonen bara var ute efter leksaken, det han egentligen artigt ville fråga var om jag ville smaka på chokladen, men som han uttryckte sig så blev ju innebörden en helt annan... *fniss*.
Härliga tider! Härlig semester! Men nu är jag sedan ett par dagar tillbaka hemma i huset i Sverige igen och det känns också väldigt bra. Borta bra, men hemma bäst på något underligt sätt... Eller home sweet home - helt enkelt!
Grejen till min kompakta tystnad stavas S-E-M-E-S-T-E-R!!!! Har tillbringat tre veckor i Polenlandet där det allt som oftast varit en härlig sommartemperatur på 38 grader i skuggan! Helt underbart! Och där och då bestämde jag mig för att ha semester på riktigt, att inte skriva en rad. Lyckades väl sådär... Men bloggen har jag i alla fall lyckats hålla "död" och ouppdaterad. Nåja. Får väl försöka råda lite bot på det nu, trots att jag fortfarande har semester ett tag till.
Egentligen skulle jag kunna skriva hur låååångt som helst om alla dråpliga och roliga semesterepisoder som hittills inträffat den här sommaren. Men de får komma portionsvis framöver. Måste ändå bjuda på en underbar händelse som inträffade när dottern och hennes sambo besökte oss i Polenlandet ett par dagar.
Ungdomarna shoppade som tokiga och konstaterade utmattade vid ett fikastopp att de "älskar rean i Polen". Nåväl. Sen skulle de in i matvarubutiken för att handla något litet och jag erbjöd mig att sitta utanför och vänta och passa alla deras shoppingkassar. När jag satt där på bänken såg jag i ögonvrån hur min svärson viftade på andra sidan kassan så jag tittade dit.
- Vill du också ha ett kinderägg, Lillan? ropade han glatt och viftade med ett orange/vit färgat ägg i handen.
Jag ruskade på huvudet och skrattade för mig själv. Trots att de är 20 resp 21 år gamla kan ungdomarna tydligen inte låta bli att återuppleva barndomens godissmaker.
När de betalat sina kinderägg kom de och satte sig på varsin sida om mig på bänken och vecklade försiktigt av folien på sina chokladägg varpå svärsonen vänligt vände sig mot mig och dottern och frågade:
- Är det någon som vill ha min choklad?
Ha ha ha ha ha!!!!! Som jag skrattade!!!! Skrattar fortfarande vid bara tanken!!!!
Alltså, nu var det ju inte så att svärsonen bara var ute efter leksaken, det han egentligen artigt ville fråga var om jag ville smaka på chokladen, men som han uttryckte sig så blev ju innebörden en helt annan... *fniss*.
Härliga tider! Härlig semester! Men nu är jag sedan ett par dagar tillbaka hemma i huset i Sverige igen och det känns också väldigt bra. Borta bra, men hemma bäst på något underligt sätt... Eller home sweet home - helt enkelt!
Pssst... Är du vaken?
Någonstans i min drömvärld kom plötsligt en enträgen knackande känsla. Det tog ett tag, men sen började jag i mitt sömndruckna tillstånd förstå att det var maken som låg och knackade mig på axeln.
- Pssst... Är du vaken?
Jag måste ha gett ifrån mig ett ljud, troligen inte mer än ett hummande, men det var tydligen klartecknet för maken som glatt utbrast:
- Bra! Det är jag med!
Sen började han prata... Och nu menar jag PRATA! Oavbrutet pratade han på och jag uppfattade nog inte mer än en fjärdedel. Klarade liksom inte av att få igång hjärnan, än mindre svara (mer än ett hummande läte då och då). Att öppna ögonen var däremot en omöjlighet. Jag kunde helt enkelt inte förmå mig att vakna tillräckligt och kunde inte förstå varför! Såååå morgontrött brukar jag faktiskt inte vara.
Till slut, när jag trots mitt halvt medvetslösa tillstånd insåg att "vi" hade djupa diskussioner lyckades jag bända upp mina ögonlock och få mål i munnen.
- Vad är klockan egentligen? muttrade jag.
- Hrm, jag vet inte, kvittrade maken men reste sig upp för att kolla på sin mobil innan han ännu gladare svarade:
- Fem!
Plötsligt var jag klarvaken!
- Fem???!!! Du har ju för sjutton pratat i minst en timme! Menar du att du väcker mig klockan fyra på morgonen för att prata???!!!
- Ja, vi kunde ju inte sova, kontrade maken pigg som en lärka.
Nä just det... "Vi" kunde ju inte sova...
Nu sitter jag här och grubblar över hur mycket av mitt mumlande som maken tagit som ett tecken på att jag fullkomligt håller med honom och har gett mitt medgivande till. Jag befarar att det kan vara en hel del...
Nåja. Jag har lösningen på det problemet :) Ikväll när han somnar i soffan vid halv åtta så får jag helt enkelt kontra med att ta ett allvarligt snack med honom om att allt jag sa i morse inte längre gills. Hrm... Ska nog lägga till lite andra önskemål också när jag ändå är i farten :)
- Pssst... Är du vaken?
Jag måste ha gett ifrån mig ett ljud, troligen inte mer än ett hummande, men det var tydligen klartecknet för maken som glatt utbrast:
- Bra! Det är jag med!
Sen började han prata... Och nu menar jag PRATA! Oavbrutet pratade han på och jag uppfattade nog inte mer än en fjärdedel. Klarade liksom inte av att få igång hjärnan, än mindre svara (mer än ett hummande läte då och då). Att öppna ögonen var däremot en omöjlighet. Jag kunde helt enkelt inte förmå mig att vakna tillräckligt och kunde inte förstå varför! Såååå morgontrött brukar jag faktiskt inte vara.
Till slut, när jag trots mitt halvt medvetslösa tillstånd insåg att "vi" hade djupa diskussioner lyckades jag bända upp mina ögonlock och få mål i munnen.
- Vad är klockan egentligen? muttrade jag.
- Hrm, jag vet inte, kvittrade maken men reste sig upp för att kolla på sin mobil innan han ännu gladare svarade:
- Fem!
Plötsligt var jag klarvaken!
- Fem???!!! Du har ju för sjutton pratat i minst en timme! Menar du att du väcker mig klockan fyra på morgonen för att prata???!!!
- Ja, vi kunde ju inte sova, kontrade maken pigg som en lärka.
Nä just det... "Vi" kunde ju inte sova...
Nu sitter jag här och grubblar över hur mycket av mitt mumlande som maken tagit som ett tecken på att jag fullkomligt håller med honom och har gett mitt medgivande till. Jag befarar att det kan vara en hel del...
Nåja. Jag har lösningen på det problemet :) Ikväll när han somnar i soffan vid halv åtta så får jag helt enkelt kontra med att ta ett allvarligt snack med honom om att allt jag sa i morse inte längre gills. Hrm... Ska nog lägga till lite andra önskemål också när jag ändå är i farten :)