Packar ihop
Sådär. Då har jag nästan packat ihop mitt liv i dotterns lila resväska. I morgon bär det av hemåt igen.
Och just i dag längtar jag verkligen, VERKLIGEN, hem.
Sonen blev sjuk i förra veckan. Typ en klassiker med halsont och lite feber. Men sen har den där skitsjukdomen bara accelererat. Halsontet försvann och ersattes av hosta, värk i lungor, ont i öron och konstant feber. I morse fick jourhavande mormor rycka ut och köra honom till doktorn. Och den väldigt höga sänkan fick i sin tur doktorn att skicka sonen raka vägen till sjukan för lungröntgen.
Det är inte så där skitkul att sitta i Polenlandet vid sådana här tillfällen. Packade som en tok, redo att kasta mig på "nödflyget" som går via Köpenhamn för vidare transport till Arlanda.
Men när sonen blivit röntgad och gjort ett nytt doktorbesök stod det klart att det i alla fall inte är lungorna det är fel på. Och infektionen som tydligen slagit ut hela hans kroppssystem bör gå att bota med pencillin och kåvepenin. Hoppas vi. Ja, doktorn också förstås.
Så nu kan jag som planerat flyga hem i morgon förmiddag, med det vanliga lågprisflyget.
Men det ska verkligen bli skönt att få komma hem och pyssla om sonen själv ett par dagar. Fast honom går det nog egentligen ingen nöd på. Världens bästa mormor (tillika världens bästa mamma åt undertecknad) har förutom flängt runt mellan sjukhus, läkarmottagningar och apotek - fixat med mat och handling och stått stand by för all tänkbar hjälp. Och när hon inte servat sjukt barnbarn har hon och morfar rest runt i länet med sitt äldsta barnbarn (dottern) för att spana in potentiella segelbåtsköp.
Vad skulle jag göra utan den här back-upen? Ja, inte sitta i Polenlandet och rulla tummarna i alla fall... Jag har sagt det förut, men det är värt att säga igen: JAG HAR VÄRLDENS ALLRA BÄSTA MAMMA!!!!
Och just i dag längtar jag verkligen, VERKLIGEN, hem.
Sonen blev sjuk i förra veckan. Typ en klassiker med halsont och lite feber. Men sen har den där skitsjukdomen bara accelererat. Halsontet försvann och ersattes av hosta, värk i lungor, ont i öron och konstant feber. I morse fick jourhavande mormor rycka ut och köra honom till doktorn. Och den väldigt höga sänkan fick i sin tur doktorn att skicka sonen raka vägen till sjukan för lungröntgen.
Det är inte så där skitkul att sitta i Polenlandet vid sådana här tillfällen. Packade som en tok, redo att kasta mig på "nödflyget" som går via Köpenhamn för vidare transport till Arlanda.
Men när sonen blivit röntgad och gjort ett nytt doktorbesök stod det klart att det i alla fall inte är lungorna det är fel på. Och infektionen som tydligen slagit ut hela hans kroppssystem bör gå att bota med pencillin och kåvepenin. Hoppas vi. Ja, doktorn också förstås.
Så nu kan jag som planerat flyga hem i morgon förmiddag, med det vanliga lågprisflyget.
Men det ska verkligen bli skönt att få komma hem och pyssla om sonen själv ett par dagar. Fast honom går det nog egentligen ingen nöd på. Världens bästa mormor (tillika världens bästa mamma åt undertecknad) har förutom flängt runt mellan sjukhus, läkarmottagningar och apotek - fixat med mat och handling och stått stand by för all tänkbar hjälp. Och när hon inte servat sjukt barnbarn har hon och morfar rest runt i länet med sitt äldsta barnbarn (dottern) för att spana in potentiella segelbåtsköp.
Vad skulle jag göra utan den här back-upen? Ja, inte sitta i Polenlandet och rulla tummarna i alla fall... Jag har sagt det förut, men det är värt att säga igen: JAG HAR VÄRLDENS ALLRA BÄSTA MAMMA!!!!
Kommentarer
Trackback