Lillan Hedlunds blogg

Jag vaknade i natt vid tvåtiden av ett brummande läte. Till slut var jag tvungen att gå upp och leta efter oljudet.
Vad roligt det är att mitt i lördagsnatten finna att toaletten pajat. Man blir liksom så lycklig i hela kroppen och tänker att "hrm.... vilken av alla mina rörmokarkontakter ska jag ringa i natt då?"

Fy f-n.

Jag försökte laga spolningsanordningen själv. Gick inte alls. Vattnet bara fortsatte forsa ner i toan medan "motorn"(?) brummade.
Så jag gav upp.
Gick och la mig igen. Med dubbla kuddar över huvudet och fingrarna djupt inkörda i öronen. Det är sådana här nätter man skulle ha ett par öronproppar på lut.

Och nu har jag varit uppe sedan i ottan. Att gå upp halv sex en ledig söndagsmorgon måste väl ändå vara att betrakta som ottan, va?
När tiden kändes rimlig ringde jag maken för att få hantverksbistånd via telefon. Okej. Jag har inte LAGAT toaletten, men jag har i alla fall lyckats stoppa vattenflödet.

Ett tag funderade jag på att ta en spritpenna och skriva "TRASIG" stort på ett papper och tejpa fast på toalettsitsen. Men sen tänkte jag att min provisoriska lagning måste anses som så väl synlig att ingen normalt funtad människa går på den här toaletten.
 
Men man ska aldrig ta något för givet...
För en kvart sedan fick jag rusa upp på övervåningen och tjoa på sonen som precis vacklat in på muggen. Han hade inte noterat att det var något annorlunda i badrummet. Tack och lov hann jag få stopp på honom i tid. Och tack och lov för att vi har en toalett till.



Har man inte silvertejp funkar presentsnöre finfint :)!