Svartfot i julstrejken
Alltså. Ni kanske märkt att det varit lite glest med inlägg här en tid.
Det beror på att jag gått i personlig strejk.
Nä. Inte bloggstrejk.
J-U-L-S-T-R-E-J-K
Orsak? Det kändes så fruktansvärt tråkigt och oinspirerande att ordna med jul här hemma när jag är helt solokvist, så jag svor lite och beslutade mig för att ingå en liten privat julstrejk.
Men nu har jag ångrat mig. Lite.
Så vid åttasnåret i kväll begav jag mig till stormarknaden för lite inköp. Kände mig som en riktig svartfot när jag slängde ner prinskorvar i kundvagnen och staplade backar med julmust i samma vagn. För att inte tala om när jag började rota runt bland julskinkorna... Det sistnämnda är dessutom ett helt okänt territorium för mig. Det är ALLTID maken som handlar skinkan, ugnsbakar och griljerar den. Jag är dock mäkta stolt över att ha kommit hem med en hyggligt rund, närmare 5 kilo tung, julskinka! Okej. Jag äter väl kanske inte 5 kilo själv... Kanske... Men en julskinka SKA vara stor och rund, inte som majoriteten av de små knöliga varianterna i samma kyldisk.
Går förresten finfint att skiva upp och frysa in och ha som pålägg på andra sidan årsskiftet också.
Resten av varorna bestod mest av godis tror jag. Och rengöringsmedel. Om jag plötsligt vill svartfota lite till och ta tag i julstädningen. Känns dock lite mer tveksamt.
Annars kan jag rapportera om att adventsljusstakar numera verkar vara totalt lögn att få fatt på. Ja, ja, ja. Jag vet. Det är bara drygt en vecka kvar till julafton. Men jag har ju julstrejk ju! Kunde ju inte veta att de skulle ta slut... Tröstar mig med att jag säkert ändå inte vill ha den modellen jag var ute efter nästa år.
Nähä. Nu ska jag packa in sirap, grädde, mandelmassa och annat smått och gott i kyl och skåp.
Precis. Var ju tvungen att köpa lite såna grejer också. Om och utifall att jag får för mig att svartfota lite mer i min egen lilla privata julstrejk.
Det beror på att jag gått i personlig strejk.
Nä. Inte bloggstrejk.
J-U-L-S-T-R-E-J-K
Orsak? Det kändes så fruktansvärt tråkigt och oinspirerande att ordna med jul här hemma när jag är helt solokvist, så jag svor lite och beslutade mig för att ingå en liten privat julstrejk.
Men nu har jag ångrat mig. Lite.
Så vid åttasnåret i kväll begav jag mig till stormarknaden för lite inköp. Kände mig som en riktig svartfot när jag slängde ner prinskorvar i kundvagnen och staplade backar med julmust i samma vagn. För att inte tala om när jag började rota runt bland julskinkorna... Det sistnämnda är dessutom ett helt okänt territorium för mig. Det är ALLTID maken som handlar skinkan, ugnsbakar och griljerar den. Jag är dock mäkta stolt över att ha kommit hem med en hyggligt rund, närmare 5 kilo tung, julskinka! Okej. Jag äter väl kanske inte 5 kilo själv... Kanske... Men en julskinka SKA vara stor och rund, inte som majoriteten av de små knöliga varianterna i samma kyldisk.
Går förresten finfint att skiva upp och frysa in och ha som pålägg på andra sidan årsskiftet också.
Resten av varorna bestod mest av godis tror jag. Och rengöringsmedel. Om jag plötsligt vill svartfota lite till och ta tag i julstädningen. Känns dock lite mer tveksamt.
Annars kan jag rapportera om att adventsljusstakar numera verkar vara totalt lögn att få fatt på. Ja, ja, ja. Jag vet. Det är bara drygt en vecka kvar till julafton. Men jag har ju julstrejk ju! Kunde ju inte veta att de skulle ta slut... Tröstar mig med att jag säkert ändå inte vill ha den modellen jag var ute efter nästa år.
Nähä. Nu ska jag packa in sirap, grädde, mandelmassa och annat smått och gott i kyl och skåp.
Precis. Var ju tvungen att köpa lite såna grejer också. Om och utifall att jag får för mig att svartfota lite mer i min egen lilla privata julstrejk.
Kommentarer
Trackback