Jag - Maskinen = 1-0
I dag blev jag osams med HELVETESMASKINEN.
Trots att maken visat mig typ 14 gånger hur jag sätter på datordisplayen till maskinen så ville den inte på något vis hoppa igång.
Gamla soff-Lillan hade ju gett upp där och då (vilket jag helt ärligt var på väg att göra också).
Men sen slog det mig! Jag kan ju faktiskt köra på utan något program för bergsklättring och aerobic och gud vet allt vad man kan knappa in.
Så jag tog mig ett regelrätt promenadpass på maskinen. Faktiskt i så högt tempo att jag efter en stund trodde att jag fått astma på ålderns höst.
Men skam den som ger sig. Och nu känns det bra. Synd bara att jag inte fick några siffror på vad gott jag gjort för kroppen i dag. Nåja. Hoppas det visar sig på andra sätt inom en snar framtid.
Trots att maken visat mig typ 14 gånger hur jag sätter på datordisplayen till maskinen så ville den inte på något vis hoppa igång.
Gamla soff-Lillan hade ju gett upp där och då (vilket jag helt ärligt var på väg att göra också).
Men sen slog det mig! Jag kan ju faktiskt köra på utan något program för bergsklättring och aerobic och gud vet allt vad man kan knappa in.
Så jag tog mig ett regelrätt promenadpass på maskinen. Faktiskt i så högt tempo att jag efter en stund trodde att jag fått astma på ålderns höst.
Men skam den som ger sig. Och nu känns det bra. Synd bara att jag inte fick några siffror på vad gott jag gjort för kroppen i dag. Nåja. Hoppas det visar sig på andra sätt inom en snar framtid.
Kommentarer
Trackback