Skitundervisning

Vi hade faktiskt en jätterolig lektion i det polska språket i går. Egentligen skulle vi bara lära oss namnen på en del frukter, men vi fick lite mer kunskap på kuppen. Främst på grund av maken...

När fröken (vilket känns jättekonstigt att säga för hon är typ i dotterns ålder) skulle börja förhöra oss i klassen på uttal så slutade det nästan varje gång med att maken (när det var hans tur att svara) utbrast:
- Shit!

Till slut tröttnade fröken och den unga damen spände ögonen i maken och frågade:
- Okej, om du ska svara "shit" varje gång så kanske du kan tala om vad det heter på polska?

Sedan fick vi lära oss att det heter Gówno. Alltså bajs. Sånt som luktar, förtydligade fröken med en härlig glimt i ögat. Det här är skitundervisning på hög nivå! Ha ha ha ha....

Därefter återgick vi till våra frukter, och med glimten i ögat frågade fröken maken om han brukar höra att de anställda kallar honom "gruszka". Maken ruskade dementerande på huvudet. Men fröken stod på sig. Så kallas han visst! Sedan utbrast hon förtjust:
- Nej! De kallar dig nog "grucha". Det är ett extra stoooort päron!
Maken fortsatte förneka. Han hade aldrig hört ordet och NEJ ingen kallar honom grucha.
- Det gör de visst! slog fröken fast och tillade:
- Det hade jag gjort om jag hade jobbat här, så det gör de garanterat.

Hon, den unga polskalärarinnan (som håller undervisningen på engelska) är störtskön. Och med polska-facit i hand förstår ju även jag att det ligger väldigt nära till hands att översätta makens namn med engelskans pear (päron på svenska, gruszka på polska eller som i makens fall - grucha) Hi hi hi....

När det blev min tur att svara vilken frukt jag tycker om, var jag ju inte sen att ta chansen.
- Lubie grucha, svarade jag stolt.
Och fick uppskattande beröm av fröken som direkt förstod vad jag syftade till.

Det blev verkligen en jätterolig lektion. Fast vi lärde oss kanske inte så mycket som vår fröken trodde. Vi sög alla åt oss av beröm när vi var så duktiga på att uttala och lära oss orden för banan och kiwi. Det ingen av oss ville avslöja för fröken är att det heter samma sak på svenska...
Sina unga år till trots fattade hon ändå misstanke ganska snabbt. Liiiite konstigt var det ju att vi så snabbt kunde lära oss just de här frukterna, när det var så svårt att pränta in de övriga. Så när sanningen kröp fram så var de enkla orden snabbt bortrationaliserade och så fick vi istället traggla vidare med truskawka (jordgubbe) och marchewka (morot) tills maken slutade utbrista "shit" varje gång han fick frågan.

Trodde aldrig jag skulle säga det här, men det känns faktiskt lite tråkigt att jag ska åka hem nu och därmed missar de kommande veckornas lektioner. Det är ju riktigt kul att lära sig det här vedervärdigt svåra språket!


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback