Bästaste familjen
Vi är klara med husmålningen!!! Wohoooo!!!
Ja, eller det är väl en sanning med modifikation... Vi är NÄSTAN klara med husmålningen är kanske mer korrekt. Men det viktigaste är färdigt, det vill säga all målning på höga höjder. Och faktiskt nästan allt annat också.
Och jag är sååå glad.
Men det hade aldrig - ALDRIG - gått utan bästaste familjen som agerat målarpersonal.
Dottern och sonen har slitit som jag aldrig sett dem göra förut.
Världens underbaraste mamma ryckte ut och målade tills hennes handleder höll på att gå av. Morfar har hämtat och skjutsat barnbarn när vi vuxna har målat, och vår 88-åriga mormor har ombesörjt så att de minsta fått mat i sig när vi andra inte hunnit med spistjänstgöring.
En god vän har lånat ut både stege och en lägre byggställning och hjälpt till med inköp av färg.
Och min helt ljuvligt underbara absolut bästa lillasyster har gjort en målarinsats som jag inte finner ord för att kunna beskriva min tacksamhet för. På sin lediga måndag hängde hon armkrok åtta meter upp i luften och målade så det stod härliga till. Och inte nog med det! Hon ringde dessutom sin chef och tiggde till sig att få ta kompledigt i tisdags så att hon kunde fortsätta hjälpa oss då också!!! Kan man få en bättre syster???? Inte en chans. Sent i tisdags kväll fick vi i princip knuffa ner henne från ställningen för att hon skulle sluta måla.
I går morse kunde jag och maken montera ner den höga inhyrda byggställningen och lämna tillbaka den till de supertrevliga uthyrarna. Ett hett tips till er som någon gång behöver hyra en byggställning. Vänd er till Ramirent i Södertälje! Trevligare och bättre service går inte uppbringa. Eller som jag föredrar att säga:
Ramirent - det bästa som hänt!
Sedan fick vi stressa för att packa makens bil och vid lunchtid rullade han tillbaka till sin vardag i Polenlandet. Det var onekligen med en något annorlunda semestervecka i bagaget. Hade inte två dagar fallit bort i snöväder och en i ösregn så hade vi faktiskt blivit helt färdiga med huset.
Nu återstår en del detaljer som behöver målas ytterligare en gång. Och ett pyttelitet parti ovanför sonens sovrumsfönster som vi inte hunnit måla alls. Men det känns som bagateller i sammanhanget.
Tusen miljoner driljoner TACK till alla er som på olika sätt hjälpt oss med husmålandet!!!
Jag tyckte ni behövde en lite knuff för att bli färdiga.... Sen tycker jag faktiskt att det är kul att måla så länge jag slipper att skrapa och tvätta först
Love you!