Thailändare under bordet...

Helt ofrivilligt, faktiskt helt ovetandes, lyckades maken dricka en ung thailändare under bordet.
Jo! Det är sant!

Vi befann oss på en färja vars färd tog sin lilla tid. Så maken lät en eller två Singha (eller nåja kanske några till) slinka ner. Det han då inte visste var att en ung thailändare på semester spanat in makens ölintag och bestämde sig för att inte vara sämre.
Efter en timme stod den vinglige ynlingen framför maken, presenterade sig som Pong och frågade hur många öl maken egentligen druckit. Maken ljög och sa två.
- Nooooo!!!! utbrast Pong förtvivlat och hävdade bestämt att maken druckit fler än så.
Sedan höll han upp tre fingrar för att visa hur många han själv hunnit dricka.
- And I´m drunk, konstaterade han och hickade till.

Stackarn. Han var inte salongsberusad. Han var på ren svenska: packad.

Jag kunde inte låta bli att småfnissa och tjuvlyssnade vidare på samtalet mellan maken och Pong (som var från Bangkok och på semester till Phuket). Maken undrade hur det gått för honom med hans hem efter de stora översvämningarna och så frågade maken om han gick i skolan. Lite förnärmat förklarade Pong (som både hade ett litet underbett och läspade - en otroligt charmig kombination särskilt i hans berusade tillstånd) att han faktiskt fyllt 25. Så det så. Och så berättade han hur han räddat sitt hem genom att bygga en mur/vall runt bostaden. I nästa stund spände han sin klena arm och utbrast:
- Jag är starkare än man tror!

Ha ha ha ha!!! Har aldrig sett någon likna Mowgli så mycket som Pong gjorde i just den stunden! Ha ha ha ha!!!

Maken gjorde ytterligare en ny bekantskap under den färjeturen. En man från Bangladesh (stavas det så?) Han var väldigt mån om att få igång en konversation och berättade efter ett tag att det inte var hans första Thailandsresa. Däremot var det första gången hans FÖRSTA fru fick följa med... Det var kvinnan som satt en bit bort insvept i massor av kläder o inte sa något på hela resan
Sverige beundrade han å det grövsta. Framförallt för vår export av mjölk "en fantastisk kvalitet på svensk mjölk". Sedan lovade han att personligen hämta maken på flygplatsen om han bestämmer sig för att besöka Bangladesh. Maken är dessutom lovad fritt husrum i mannens 3500 kvadratmeter "lilla" hus...
När jag hörde det viskade jag försynt till maken och frågade om han sa att vi bor på 120 kvadrat... Ha ha ha!!!

Dottern suckade mest hela tiden och blundade för att stänga ute bilden av makens nya, lite udda, vänner.
Bara för en liten stund sneglade hon upp och väste diskret till mig:
- MÅSTE han verkligen lära känna okända människor hela tiden????

Själv tycker jag det är ganska underhållande :-)

Bjuder på en lunchbild, hur ska jag klara mig utan det här när jag kommer hem?


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback