Lillan Hedlunds blogg

Vilken söndag det blev! Helt fantastiskt underbar!
Saken var den att jag och syrran (och våra familjer förstås) bestämde oss för att INTE köpa en kristallvas till vår mor när hon hade födelsedag i början av året.
Istället fick hon ett presentkort på en heldag med sina döttrar.

I går inkasserade vår mor sin present, och som sagt: Vilken underbar dag det blev!
Jag lämnade hemmet strax efter halv nio på morgonkvisten, plockade upp mamma och lillasyster, och när jag parkerade på garageuppfarten senare samma dygn kunde jag nöjt konstatera att det blev 14 timmar av ren lyxsamvaro - men det kändes baske mig som om vi varit iväg på en hel weekendtripp.

Först nagelfor vi Västerås butiker och jag fick äntligen prova mitt splitternya kreditkort (tillika mitt livs första). Det var vår bankkvinna som absolut tyckte att jag bör ha ett. Jag protesterade först och förklarade att jag aldrig haft något (bortsett från Ica och Statoil då, men de räknas inte riktigt) eftersom jag är uppfostrad med att man inte handlar konsumtionsvaror på krita. Maken och bankkvinnan tyckte ändå att jag borde ha ett, så jag gav med mig i deras övertalningskampanj. Är inte helt säker på att maken fortfarande kommer vara så entusiastisk när räkningen kommer nästa månad... Men jag är skitglad! Fick ett par finfina plagg till vårgarderoben - och inte ett enda inköpt plagg är svart eller vitt!!! Sanslöst, men helt sant. Jag lovar, min begravningsfärgade garderob kommer få en chock när jag hänger in babyblå och rosa toppar!

När vi till slut behövde lite mer energi åkte vi hem till sonen och bjöds på fika i hans studentlya. Aldrig har väl pulverkaffe smakat bättre!
Sedan tog vi ett nytt shoppingrace innan det var dags för middag.
Tack vare ett tips begav vi oss till det här mysiga lilla haket:

Jättegott och mycket trevligt!
Nu kan man förstås förledas att tro att vi var redo att bege oss hemåt igen.
Men icke.
Man skulle kunna säga att timmarna av shopping var dagens förrätt.
Mellanmålet blev en mysig fikastund med finaste sonen.
Varmrätt avnjöts på Hattfabriken.

Men sen väntade ju desserten!!!! Dagens verkliga skäl till att vi förlagt en heldag till gurkornas stad.
I Västerås konserthus väntade nämligen den här killen på oss.

Mark Levengood. Behöver jag egentligen säga mer? Han är ju så fantastisk så man kan aldrig få nog av hans muminförtrollade röst när han med en härlig värme och stor portion humor bjuder oss med på en resa genom en del av hans liv. Måste också ge en eloge till Södertäljebördige (om jag inte missminner mig helt fel) Per "Texas" Johansson som var kvällens "sidekick".
Om jag fick välja EN person av alla människor i hela världen att äta middag med så skulle jag garanterat välja Mark Levengood. Vilka underbara samtal den middagsbjudningen skulle innebära. Ja, alltså... En förutsättning är förstås att det inte är jag som stått för matlagningen för då skulle det kunna bli en ganska pinsam och plågsam tillställning...

Och jag som älskar att skratta fick verkligen en stor portion av den varan i går. Och faktiskt inte bara under Marks underbara föreställning. Jag, lillasyster och vår mor lyckades också underhålla varandra riktigt rejält när vi satt i foajén på Konserthuset och väntade. Jisses, hur roligt kan man inte ha med dagens mobiltelefoner?!?!? För att inte tala om dess inbyggda smarta små kameror. Och man kan säga mycket, men särskilt smarta såg vi ju definitivt inte ut på bilderna vi försökte ta vilket resulterade i nya skrattkrampanfall vilket i sin tur orsakade ännu värre bilder...



Kaninöron - någon? Som ni ser var det inte bara jag och syrran som skrattade så mascaran rann och mobilkameran dansade zumba...

Den här dagen ska jag bära inom mig, närmast hjärtat, och njuta länge av.
Älskar er - mamma och lillasyster! Tusen tack för de här 14 timmarna!