Den jackan gick inte hem...
Jag är personligen väldigt svag för en viss typ av jackor. Så när jag av en händelse sprang på en i herrmodell slog jag på ren impuls till och köpte den till sonen som är i starkt behov av en "mellanjacka" som han skulle kunna använda nu innan det blir dags att ta fram det tunga artelleriet i form av den supervarma dunjackan.
Men sonen protesterade vilt när han såg vad jag köpt.
- Jag avskyr jackor som de där! utbrast han och visade med hela sitt kroppsspråk hur vedervärdig han tyckte jackan var när jag ändå tvingade honom att prova.
Däremot glimmade det till lite i makens blick och han bad om att få prova den.
Den var jättefin på honom! Och han tyckte verkligen om materialet och riktigt mös i det nya ytterplagget.
Man skulle kunna tro att både jag och maken därmed var nöjda. Jag, för att en manlig medlem i familjen nu skulle bära jackan jag tycker är så fin, och maken, för att han hux flux fått en jacka som han tycker är skön.
Ändå gnagde en liten fråga inom oss båda... Är maken för gammal för den typen av plagg?
Vi lät dottern avgöra när hon kom på besök i går kväll. Och hon skrädde inte orden direkt...
Med ett litet leende skakade hon på huvudet åt sin mannekängande far, men jag tänker inte återge hennes spontana kommentar. Men vi kan väl säga så här: Både jag och maken är rörande överens om att jag lämnar tillbaka jackan på måndag...
Kommentarer
Trackback