Never ending story

Det här är faktiskt sjukt komiskt.
Imorse vaknade P i gryningen, sjuk. Ett par timmar senare konstaterade han "att det känns som han kastar bort en dag av sitt liv"!

Ha ha ha ha!!!!! Det var ju rätt person att säga det till :)

Känns iallafall bra att jag för en dag får passa upp lite på honom, istället för som tvärtom de senaste veckorna...
Jorå, jag jobbar igen. Men är helt utslagen när jag kommer hem. Verkar ändå gå åt rätt håll (säger optimisten i mig, eller nåja, det lilla som finns kvar av optimisten).

Idag är det iallafall jag som står för maten. Ska småbörja lite redan nu. Vet att jag måste vila mellan varven som en utsliten 103-åring :)

På återseende!


Idag får jag pyssla om P lite.



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback