Diano Marina

När barnen var små gjorde vi en liknande resa till Italien. Vi packade bilen, köpte en resetidning och åkte på vinst och förlust söderut.

Ett resereportage var från Diano Marina. Jag minns inte vad det stod, men dit styrde vi kosan.
Det är så himla länge sen, så vi minns inte så mycket mer än kokosnötförsäljaren på stranden som skrek "coco mama" (vilket fick sonen att tjuta av skratt och kalla mig det resten av sommaren), P som beställde en pizza och fick in en med hela små bläckfiskar på, att vi körde ut rödvinet som det var "bubblor" i och kändes typ jäst (men som vi lärt oss med åren är precis så det ska vara) och korvförsäljaren. Han som vi inte kunde förklara för att dottern bara ville ha senap på sin korv. Vi provade säga senap på alla upptänkliga språk innan vi gav upp och förklarade för dottern att hon inte fick någon senap.
"Aaaah!!! Senapi!!!", utbrast mannen när han hörde oss säga senap.
Vi skrattade gott åt det.

Tja, så nu åkte vi tillbaka. Från Rapollo till Diano Marina. En sömnig liten plats där majoriteten av de besökande verkar bestå av äldre italienska damer 90+ och så några herrar förstås.
Plötsligt mindes vi att set var så förra gången också. Mest äldre italienska damer.
Det var oerhört avkopplande och nöjesutbudet obefintligt. Fantastiskt!


Solen går upp över Diano Marina.











Vi beställde varsin panini till lunch på vårt favoritställe. Men ägarinnan vägrade. Det var för varmt. Så hon slängde ihop varsin sallad åt oss istället.



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback